Transporttunga myndigheters klimatpåverkan
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av inköp gjorda av statliga myndigheter med mycket transporter till 335 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 6 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan vi mäter
Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav myndigheter med mycket transporter är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Inköp inom statliga myndigheter med mycket transporter gav upphov till klimatpåverkan på 335 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 6procent av de statliga inköpens klimatpåverkan.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 29 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 461 ton.
Analysen omfattar utbetalningar från 11 statliga myndigheter med mycket transporter till ett värde av 9,4 miljarder inklusive moms.
Som statliga myndigheter med mycket transporter har vi räknat in 11 större statliga myndigheter som vi har antagit har mer transporter och resor än andra statliga myndigheter. Efterhand arbetet med miljöspendanalysen utvecklas kan grupperingarna justeras. Trafikverket och Sjöfartsverket skulle kunna ingå i gruppen med mycket transporter, men de har vi i stället lagt i gruppen av statliga myndigheter som har mycket bygg- och anläggningsverksamhet.
Följande ingår i gruppen statliga myndigheter med mycket transporter: Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Statens skolinspektion, Sveriges geologiska undersökning, Tullverket.
Polisens inköp har vi inga uppgifter för.
I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp. I analysen av statliga myndigheter med mycket transporter så har vi tagit bort utbetalningar till myndigheter eftersom det är tveksamt om dessa utbetalningar motsvarar några direkta inköp. Vi har även tagit bort utbetalningar till kommuner och regioner eftersom dessa utbetalningar också skulle kunna vara olika typer av bidrag. Vi också tagit bort utbetalningar till företag inom rennäring och tagit bort en stor del av utbetalningar till företag som står som uppfödare av djur.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Interna behov och Utrustning och material.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Tjänster och material för egna organisationen. Det är saker som IT och telekommunikation, frakt och post, personalinsatser med mera. Inköpen beräknar vi till 4,8 miljarder kronor och klimatpåverkan till 136 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på drygt 12 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 210 ton.
Störst klimatpåverkan inom kategorin har inköp av IT-konsulter och IT- och teleutrustning. IT och telekommunikation skulle också kunna placeras under kategorin Utrustning och material. Då hade huvudkategorin utrustning och material varit största kategori. Största underkategori är då inte IT och telekommunikation utan drivmedel till fordon.
Utrustning och material omfattar inköp inom fordonsområdet till möbler och inventarier, förbrukningsmaterial, kontorsmaskiner med mera. Inköpen i huvudkategorin uppgår till 867 miljoner kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin den näst största och bidrar till uppsläpp på 89 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 3,6 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 91 ton. Inom fordonsområdet gav drivmedel till fordon störst klimatpåverkan, mångdubbelt mer än något annat i kategorin.
Störst klimatpåverkan inom kategorin Byggnad, fastighet och mark har utbetalningar inom fastighetsdrift där lokalhyror är största posten. Därpå följer kategorin konsulttjänster inom bygg- och anläggningsentreprenader, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter. Anskaffning inom kategorin (land)fastigheter är tredje största posten och skötsel och bruk av sådana fastigheter har fjärde störst klimatpåverkan. Inköpen inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 2,6 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 79 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrar landanvändning, uppgår till 5,8 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till 115 ton.
Inom kategorin Konsulter och bemanning återfinns konsulter inom exempelvis juridik, organisation och ekonomi samt inhyrd personal. Kategorin stod för 653 miljoner kronor år 2019 och bidrog till utsläpp på 14 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 1 miljon kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 21 ton. Dominerar inom denna kategori gör konsulter inom juridik, organisation och ekonomi.
Kategorin Tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Kategorin står för utgifter på 251 miljoner kronor och en klimatpåverkan på 12 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 5 miljoner kvadratmeter. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin tjänster och material till brukare låg på 19 ton. Störst klimatpåverkan indikerar analysen att inköp inom livsmedelskategorin har. Största enskilda posten utgörs av utbetalningar huvudsakligen till bostadsbolag, vilket. Livsmedel påverkar landanvändningen mest.
Kategorin Driftentreprenader och drift av hela verksamheter innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi i stället för att köpa in. Klimatpåverkan domineras av underkategorin köp av arkivverksamhet. Därefter kommer primärvård- och sjukhus som sannolikt till stora delar kan bestå av företagshälsovård. Nämnda kategori skulle därför eventuellt kunna sorteras in under personalvård. Utbetalningarna uppgår till 142 miljoner kronor och utsläppen av växthusgaser till 4 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 346 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 6 ton.
En sammanställning av transporttunga myndigheters miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Transporttunga myndigheters miljöpåverkan - Excelfil för nedladdning
Få poster står för en stor del av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. Vi har också sett på miljöpåverkan direkt utifrån den tredje nivå av inköpskategorier, utan att gruppera dem så som vi gjort ovan. Då blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
För de myndigheter vi antar har relativt sett mycket transporter står kategorin drivmedel för 1 procent av inköpsvolymen i kronor räknat men för 17 procent av klimatpåverkan. Av inköpskategorierna står 4 för 51 procent av klimatpåverkan, 17 kategorier står för 80 procent och 30 kategorier står för 90 procent.
Drivmedel har störst klimatpåverkan följt av lokalhyror och IT-konsulter samt IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning.
Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 42 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från lokalhyra är 31 % - 17 %=14 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Drivmedel | 1 % | 17 % |
| Lokalhyra | 18 % | 31 % |
| IT-konsulter | 37 % | 42 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 43 % | 51 % |
| Post och porto | 51 % | 58 % |
| Hotell och konferens | 52 % | 61 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 56 % | 63 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 60 % | 65 % |
| IT-drift och system | 63 % | 67 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster för fordon | 65 % | 69 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 68 % | 71 % |
| Anskaffning av lätta fordon och personfordon | 69 % | 73 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 72 % | 74 % |
| Anskaffning av mark, land- & vattenfastighet | 75 % | 76 % |
| Verksamhetsbemanning | 77 % | 77 % |
| Utbetalningar till bostadsbolag | 79 % | 79 % |
| Telekomutrustning | 80 % | 80 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 81 % | 81 % |
| Kontorsmaskiner | 81 % | 82 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 82 % | 83 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 83 % | 84 % |
| PR, reklam och information | 85 % | 85 % |
| Måltider, catering och representation | 85 % | 86 % |
| Livsmedel | 85 % | 86 % |
| Personalutbildning | 87 % | 87 % |
| Städ, sotning, bekämpning i fastigheter | 88 % | 88 % |
| Elektricitet | 88 % | 88 % |
| Administrativa tjänster, huvudsakligen inkassotjänster | 89 % | 89 % |
| Arkivverksamhet, huvudsakligen | 90 % | 90 % |
| Larm och bevakning | 91 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner och statliga myndigheter.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av de transporttunga myndigheternas inköp står 8 inköpskategorier för 60 procent av förändrad landanvändning, 18 kategorier står för 80 procent och 30 kategorier står för 90 procent.
För de myndigheter vi antar har relativt sett mycket transporter står kategorin Hotell och konferens för cirka 1 procent av inköpsvolymen i kronor räknat men för 17 procent av landpåverkan. Därefter följer lokalhyror, IT-konsulter och livsmedel. Kategorier som berör livsmedel, såsom måltider, catering och representation med mera kommer högt upp i listan.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad landförändring vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 38 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av livsmedel är 43 % - 38 %=5 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Hotell och konferens | 1 % | 17 % |
| Lokalhyra | 18 % | 29 % |
| IT-konsulter | 37 % | 38 % |
| Livsmedel | 37 % | 43 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 38 % | 48 % |
| Övriga tjänster inom livsmedelshantering | 38 % | 52 % |
| Post och porto | 46 % | 56 % |
| Måltider, catering och representation | 46 % | 60 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 52 % | 63 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 56 % | 65 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 59 % | 67 % |
| Livsmedel och uppfödning av landlevande djur | 59 % | 69 % |
| Utbetalningar till företag med hästar och andra djur | 59 % | 70 % |
| IT-drift och system | 62 % | 72 % |
| Skötsel och bruk av land och vatten | 62 % | 73 % |
| Verksamhetsbemanning | 65 % | 75 % |
| Anskaffning mark, land- och vattenfastighet | 67 % | 76 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 71 % | 77 % |
| Utbetalningar till bostadsbolag | 73 % | 78 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 76 % | 80 % |
| Personalutbildning | 77 % | 81 % |
| Odlade livsmedel | 77 % | 82 % |
| Reparation, underhåll och stödtjänster för fordon | 80 % | 83 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 80 % | 84 % |
| Instrument och förbandsmaterial | 81 % | 85 % |
| Drivmedel | 83 % | 86 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 84 % | 87 % |
| Elektricitet | 84 % | 88 % |
| PR, reklam och information | 85 % | 88 % |
| Anskaffning av lätta fordon och personfordon | 87 % | 89 % |
| Trävaror | 87 % | 90 % |
| Telekomutrustning | 88 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner och statliga myndigheter.