Olika roller inom statsstödsområdet

Det är politiker som beslutar om hur skattemedel används. Valda beslutande församlingar och andra politiska organ inom stat, kommun och region (tidigare landsting) kan alltså fatta beslut där statsstödsreglerna gäller. Ett beslut om stöd kan gälla att skattemedel överförs till ett visst företag. Beslut om stöd kan också avse regler för offentlig finansiering som omfattas av statsstödsreglerna, så kallade stödordningar. De flesta stöd som lämnas enligt statsstödsreglerna styrs av sådana stödordningar. Reglerna för att lämna stöd måste följa svenska regler. Därför kan vissa former av statsstöd bara beslutas av riksdagen och genom lag, så är exempelvis fallet för skattestöd. 

Statsstödsreglerna kan påverka kommun- eller regionfullmäktige eller andra delar av kommunen som får besluta om hur skattemedel används.

De flesta svenska statsstöd utformas av regeringen. Statsstöd kan utformas antingen genom ett lagförslag (en proposition) som beslutas av riksdagen eller genom att regeringen beslutar om förordningar.

Regeringen har en central roll i all statsstödstillämpning eftersom det bara är regeringen som får anmäla stöd och även i övrigt företräda Sverige inför Europeiska kommissionen i statsstödsärenden.

Enheten för marknad och konkurrens på Näringsdepartementet samordnar Regeringskansliets hantering av statsstödsfrågor. Regeringen anmäler planer på att lämna statsstöd till kommissionen via denna enhet. Samma enhet hanterar också andra typer av kontakter med kommissionen i statsstödsfrågor.

Kommuner och regioner kommunicerar med kommissionen via regeringen och Näringsdepartementet, exempelvis i samband med att en kommun tillämpar den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER).

Den myndighet som lämnar statsstöd ansvarar för att de regler som styr stödgivningen följs. Detta gäller både statsstödsreglerna och andra regler som har betydelse för beslutet att lämna ett stöd som styrs av statsstödsreglerna. En stödgivande myndighet har också en skyldighet enligt statsstödslagen att återkräva ett olagligt statligt stöd.  

Regeringen styr de statliga myndigheternas stödgivning genom de förordningar som regeringen har utformat. En kommun eller en region som beslutar om stöd måste i vissa fall själv utforma stödet enligt statsstödsreglerna.

En kommun eller region kan vara en stödgivande myndighet och kan då till skillnad från andra stödgivande myndigheter även behöva utforma stödet enligt statsstödsreglerna. 

Företag kan ansöka om att få statsstöd. Företag har också en skyldighet att återbetala stöd som lämnats i strid med statsstödsreglerna. 

Ett företag som styrs av en kommun eller en region kan vara ett stödmottagande företag. Även kommunal eller regional verksamhet som inte bedrivs i bolagsform kan vara ett stödmottagande företag. 

EU:s medlemsstater har gett Europeiska kommissionen en exklusiv behörighet att godkänna statsstöd innan det genomförs. Kommissionen har dock beslutat om vissa undantag från kravet på att alla statsstöd ska anmälas till kommissionen innan de lämnas. 

Kommissionen övervakar att medlemsstaterna följer villkoren för ett godkänt statsstöd.  

Kommissionen utövar också tillsyn över medlemsstaterna och kan besluta att ett olagligt statsstöd måste återkrävas. Kommissionens beslut kan i sin tur prövas av Tribunalen och EU-domstolen.

Svenska domstolar kan ta ställning till om ett statsstöd är olagligt. 

Upphandlingsmyndigheten ger allmän information om de delar av statsstödsreglerna som kan ha betydelse för kommuner och regioner. Vi tar även fram riktade vägledningar för kommuner och regioner om reglerna, som anpassas för specifika målgrupper, situationer eller frågeställningar.

Förutom den information som publiceras på webbplatsen kan Frågeservice svara på frågor.

Kontakta Upphandlingsmyndighetens frågeservice

Vi tar gärna del av era synpunkter och förslag på hur vi kan förbättra vår vägledning till kommuner och regioner i statsstödsfrågor. Kontakta webbredaktionen på webred@uhmynd.se med ämnesraden ”Webbsidor statsstöd”