Stora statliga myndigheters miljöpåverkan
År 2019 uppgick stora statliga myndigheters klimatpåverkan till följd av inköp till 557 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan vi mäter
Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav stora myndigheter är en. Som stora statliga myndigheter räknar vi de som 2019 hade 1000 årsarbeten och uppåt.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Stora statliga myndigheters klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till 557 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan.
- Den förändrade globala landanvändningen som bland annat påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 39 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 834 ton.
I analysen ingår utbetalningar från 9 större statliga myndigheter. Miljöspendanalysen omfattar utbetalningar till ett värde av 15,6 miljarder inklusive moms. Försvarsmakten ingår inte i analysen.
Som stora statliga myndigheter räknar vi de som 2019 hade 1000 årsarbeten och uppåt.
Följande myndigheter ingår: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Pensionsmyndigheten, Regeringskansliet, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Transportstyrelsen och Åklagarmyndigheten.
Försvarsmakten ingår inte i analysen.
I analysen ingår även miljöpåverkan till följd av hyra av lokaler. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis Interna behov och Utrustning och material.
I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen men skulle också kunna rymmas under exempelvis kategorin Utrustning och material.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Tjänster och material för egna organisationen. Det är saker som IT och telekommunikation, frakt och post, personalinsatser med mera. Inköpen beräknar vi till 8,4 miljarder kronor och klimatpåverkan till 305 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 20 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 462 ton.
Störst inom kategorin är inköp av IT- och telekommunikationsutrustning, IT-konsulter, godstransporter, personalresor och resebyråtjänster, posttjänster, hotell och konferens samt banktjänster. IT och telekommunikation skulle också kunna placeras under kategorin Utrustning och material. Då hade utrustning och material varit största kategori och underkategorin IT och telekommunikation skulle vara nästan dubbelt så stor som alla andra inköp av utrustning och material.
Utrustning och material omfattar inköp inom fordonsområdet till möbler och inventarier, kontorsmaskiner med mera. Inköpen i huvudkategorin uppgår till 2 miljarder kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin tredje största och bidrar till uppsläpp på 108 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 5 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 157 ton. Inom fordonsområdet gav reparationer och stödtjänster störst klimatpåverkan. Möbler och inventarier gav större klimatpåverkan än direkta inköp av drivmedel.
Störst klimatpåverkan inom kategorin Byggnad, fastighet och mark har utbetalningar inom fastighetsdrift. Lokalhyror är största posten följt av larm och bevakning samt städ och liknande underhåll. Konsulttjänster som har att göra med bygg- och anläggningsentreprenader, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter är den fjärde största posten. Inköpen inom Byggnad, fastighet och mark uppgick 2019 till 3 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 87 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 6 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsoskadliga partiklar till 129 ton.
Kategorin Tjänster och material till brukare är varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och brukarna. Kategorin står för utgifter på 774 miljoner kronor och en klimatpåverkan på 27 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 5,5 miljoner kvadratmeter. Utsläpp av hälsoskadliga partiklar från kategorin tjänster och material till brukare låg på 41 ton.
Störst klimatpåverkan indikerar analysen att utbetalningar till insatser inom det sociala området har. Där ingår också tjänster för arbetsmarknadsinsatser med mera. Därefter kommer utbetalningar huvudsakligen till bostadsbolag. Livsmedel, kök och måltider återfinns i kategorin Tjänster och material till brukare och där står måltider, catering och representation för störst klimatpåverkan. Livsmedel påverkar landanvändningen mest.
Inom kategorin Konsulter och bemanning återfinns konsulter inom bland annat juridik, organisation, ekonomi samt inhyrd personal. Kategorin stod för inköp för 1 miljard kronor 2019 och bidrar till utsläpp på 26 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 2 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 39 ton. Dominerar inom denna kategori gör konsulter inom juridik, organisation och ekonomi.
Kategorin Drift av hela verksamheter och driftentreprenader innehåller tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om köparen valde att utföra det i egen regi istället för att köpa in. Klimatpåverkan domineras av underkategorin Primärvård- och sjukhus. Denna kan sannolikt till delar bestå av företagshälsovård och skulle eventuellt kunna sorteras in under en annan kategori. Därefter följer utbetalningar till räddningstjänstverksamhet, delar av dessa utbetalningar skulle eventuellt kunna vara stöd. Utbetalningar till skolverksamhet ingår också och den huvudsakliga delen består sannolikt av bemanning inom läraryrken.
Utbetalningarna uppgår till 181 miljoner kronor och utsläppen av växthusgaser till 4 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 534 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsoskadliga partiklar på 6 ton.
En sammanställning av stora myndigheters miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Stora myndigheters miljöpåverkan - Excel-fil för nedladdning
Få poster står för över hälften miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. Vi har också sett på miljöpåverkan direkt utifrån den tredje nivå av inköpskategorier, utan att gruppera dem så som vi gjort ovan. Då blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Av inköpskategorierna står 7 för 65 procent av klimatpåverkan, 14 kategorier står för 80 procent och 23 kategorier står för 90 procent.
IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning står för 23 procent av totalen och har störst klimatpåverkan. Därefter följer Reparationer, underhåll och stödtjänster för fordon, lokalhyror och IT-konsulter. Tillsammans med telekommunikationsutrustning, godstransporter och flyttjänster samt persontransporter och resebyråtjänster står dessa för 65 procent av klimatpåverkan.
Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men Miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp, mer om det under sidorna för material och metoder.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 45 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från lokalhyror är 45 % - 35 %=10 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 16 % | 23 % |
| Reparationer, underhåll och stödtjänster för fordon | 24 % | 35 % |
| Lokalhyror | 36 % | 45% |
| IT-konsulter | 52 % | 54 % |
| Telekommunikationsutrustning | 57 % | 59 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 58 % | 62 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 59 % | 65 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 64 % | 68 % |
| Post och porto | 67 % | 70 % |
| Hotell och konferens | 68 % | 72 % |
| Utbetalningar till insatser från föreningar, arbetsmarknadsinsatser med mera | 70 % | 74 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 74 % | 76 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 76 % | 78 & |
| Utbetalningar huvudsakligen till bostadsbolag | 77 % | 80 % |
| Verksamhetsbemanning | 80 % | 81 % |
| Larm och bevakning | 82 % | 83 % |
| Reservdelar inom fordonsområdet | 83 % | 84% |
| Kontorsmaskiner | 83 % | 85 % |
| IT-drift och system | 85 % | 86 % |
| Drivmedel | 85 % | 87 % |
| PR, reklam och information | 87 % | 88 % |
| Städ, sotning, bekämpning inom fastigheter | 88 % | 89 % |
| Papper och trycksaker | 89 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner, högskolor och statliga myndigheter.
Hur land (och vatten) används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av de större statliga myndigheternas inköp står 7 inköpskategorier för nästan 60 procent av förändrad landanvändning, 16 kategorier står för 80 procent och 28 kategorier står för 90 procent.
Hotell och konferens är störst med nästan 14 procent och därpå följer IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning. Därefter kommer lokalhyror, IT-konsulter, Reparationer, underhåll och stödtjänster för fordon. Först efter det kommer måltider, catering och representation samt livsmedelsinköp. Livsmedel i sig står för en förhållandevis liten inköpsvolym räknat i kronor.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 36 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av inköp av livsmedel är 59 % - 55 %=4 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Hotell och konferens | 1 % | 14 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 17 % | 26 % |
| Lokalhyra | 29 % | 36 % |
| IT-konsulter | 45 % | 45 % |
| Reparationer, underhåll och stödtjänster för fordon | 53 % | 51 % |
| Måltider, catering och representation | 53 % | 55 % |
| Livsmedel | 53 % | 59 % |
| Telekomutrustning | 59 % | 63 % |
| Utbetalningar till insatser från föreningar, arbetsmarknadsinsatser med mera | 62 % | 66 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 66 % | 69 % |
| Artister och evenemang | 66 % | 71 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 67 % | 73 % |
| Post och porto | 70 % | 75 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 74 % | 77 % |
| Utbetalningar huvudsakligen till bostadsbolag | 76 % | 78 % |
| Verksamhetsbemanning | 78 % | 80 % |
| Larm och bevakning | 81 % | 81 % |
| IT-drift och system | 83 % | 82 % |
| PR, reklam och information | 84 % | 83 % |
| Persontransporter, resebyråtjänster | 85 % | 85 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 86 % | 85 % |
| Papper och trycksaker | 87 % | 86 % |
| Primärvård- och sjukhusinsatser | 88 % | 87 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 89 % | 88 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 90 % | 89 % |
| Textilier | 91 % | 89 % |
| Avgifter intresseorganisationer | 91 % | 90 % |
| Elektricitet | 91 % | 91 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar. Ej inkluderat utbetalningar till kommuner, regioner, högskolor och statliga myndigheter.