Myndigheter med stor andel boende
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av inköp gjorda av statliga myndigheter med stor andel boende till 345 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 6 procent av de analyserade statliga inköpens klimatpåverkan enligt vår miljöspendanalys som även redovisar förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden samt utsläpp av inandningsbara partiklar, som har betydelse för människors hälsa.
Beskrivning av metoden och de tre typer av miljöpåverkan som vi mäter
Den miljöpåverkan som uppstår till följd av statliga inköp har analyserats i nio undergrupper varav myndigheter med en stor andel boende är en.
Statens miljöpåverkan till följd av inköp
- Klimatpåverkan till följd av inköp gjorda av statliga myndigheter med stor andel boende uppgick 2019 till 345 tusen ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar strax över 6 procent av de analyserade statliga inköpens klimatpåverkan.
- Den förändrade globala landanvändningen, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, beräknas till 43 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa uppgick till 501 ton.
Fyra myndigheter under regeringen ingår i analysunderlaget: Kriminalvården, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse.
Dessutom ingår Riksdagsförvaltningen (som lyder under Riksdagen) i analysunderlaget. Värdet av de fem myndigheternas inköp uppgick 2019 till 10 miljarder kronor inklusive moms.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis; inköp för interna behov, inköp av utrustning och material samt inköp av utrustning och material. I Miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. Olika typer av inköp kan också struktureras på andra vis. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin material och tjänster för egna organisationen men skulle som exempel också kunna rymmas under kategorin utrustning och material.
Fastigheter och entreprenader består av bland annat hyror och fastighetsdrift, byggentreprenader, hantverkstjänster och installationsarbeten, tekniska konsulter samt energi, vatten och avlopp. Inköp inom Fastigheter och entreprenader uppgick år 2019 till 4,4 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på 135 tusen ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 9,8 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till 199 ton.
Störst klimatpåverkan inom denna kategori har hyra av lokaler samt hyra mestadels för logi samt larm och bevakning. Därefter står byggentreprenader och hantverkstjänster och installationsarbeten för en stor del. Efter det står inköp av städning och liknande för en stor del av klimatpåverkan. Köp av elektricitet utgör också en stor post.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen i gång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel IT och telekommunikation, hotell och konferenser, telekommunikationsutrustning, IT-konsulter samt banktjänster med mera. Inköpen beräknas till 1,9 miljarder kronor och klimatpåverkan till 72 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 12 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 113 ton.
IT och telekommunikation dominerar kategorin. Om denna underkategori i stället placeras under köp av Utrustning och material blir i stället den kategorin näst störst avseende inköpsvolym och miljöpåverkan. Material och tjänster för egna organisationen skulle då hamna som näst minsta kategori avseende klimatpåverkan.
Kategorin Utrustning och material omfattar inköp av allt från fordon och drivmedel, förbrukningsmaterial såsom fastighets- och byggmaterial till kontorsmaskiner och möbler. Inköpen uppgår till 1,4 miljarder kronor. Kategorin Utrustning och material bidrar till klimatpåverkan på 69 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 3,8 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar på grund av inköpen uppgick till 85 ton.
Om inköp av IT och telekommunikation också placeras under Utrustning och material blir kategorin näst störst avseende inköpsvolym och klimatpåverkan. Inom kategorin bidrar kategorin fordon till störst klimatpåverkan och därefter kommer blandade materiel och varor. Det är kanske inte ett orimligt antagande att mycket inom den sistnämnda kategorin skulle kunna bestå av sådant som har med fordonsreparationer eller byggmaterial att göra. Fördjupad analys av dessa utbetalningar skulle ge en tydligare bild och kan innebära att leverantörerna kan flyttas till andra kategorier.
Utbetalningarna inom kategorin Tjänster och material till brukare, även genom driftentreprenader uppgår till 1,5 miljard kronor och klimatpåverkan till 52 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på 15 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till 77 ton. I kategorin ingår tjänster och material som används mer eller mindre direkt eller riktas till brukare eller klienter. Här har vi också lagt in sådant som köps från hela verksamheter eller genom drift av hela verksamheter.
Störst miljöpåverkan inom kategorin har livsmedel, kök och måltider och catering. Kategorin är minst i inköpsvolym räknat, 393 miljoner kronor, men ger större miljöpåverkan än de andra kategorier som ingår i den övergripande Tjänster och material till brukare. I analysen står livsmedel, kök och måltider och catering för en klimatpåverkan på drygt 22 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat tryck på förändrad landanvändning på 12 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 35 ton.
Vissa inköp inom denna kategori skulle troligen kunna placeras in under andra inköpskategorier. Ett sådant exempel är utbetalningar till leverantörer som driver kollektivtrafik. Eftersom de organisationer som ingår i analysen inte har samma roll som regioner och kommuner avseende att tillhandahålla kollektivtrafik bör man kunna misstänka att dessa utbetalningar därför i stället avser resor med kollektivtrafik. En djupare analys krävs dock för en uppnå en större noggrannhet.
Ersättningar och stöd till föreningar är insorterat ibland utbetalningar och finns med i underlaget men kan inte styras genom inköpsverksamheten. Alla utbetalningar till föreningar behöver dock inte vara bidrag utan kan också vara köp av exempelvis olika stödinsatser till brukare och klienter.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på 896 tusen kronor år 2019 och bidrog till klimatpåverkan på 19 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 1,6 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 29 ton.
En sammanställning av myndigheternas miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimat, förändrad landanvändning samt utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Utbetalningar till kommuner och regioner omfattar stora summor
I ovanstående analys ingår inte utbetalningar till kommuner och regioner. Kommuner och regioner har omfattande verksamhet och det är svårt att utan djupare analyser se vad utbetalningarna avser. Utbetalningar till kommuner skulle kunna avse skolverksamhet men även sociala insatser eller hyror. Utbetalningar till regioner skulle kunna avse vård- och sjukhusinsatser men även kollektivtrafik och eventuellt lokalhyra. Om vi antar att dessa 16 miljarder kronor huvudsakligen avser insatser till brukare ger underlaget den bild som visas i nedanstående tabell.
Utifrån antagande att kommunernas insatser huvudsakligen består av skolverksamhet och sociala insatser och regionernas insatser huvudsakligen avser vård så blir klimatpåverkan till 281 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på strax 49 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till cirka 415 ton.
| Tjänster och material till brukare, även genom driftentreprenader | Inköp inkl. moms (miljoner SEK) | Klimatpåverkan (ton CO2-eq) | Förändrad landanvändning, inkl. indirekt (1000 m2 per år) | Partiklar, skadliga vid inandning (ton PM2,5-eq) |
|---|---|---|---|---|
| Insatser huvudsakligen till brukare | 16 042 | 281 259 | 49 013 | 415 |
| Utbetalningar till kommuner | 14 531 | 256 480 | 44 209 | 378 |
| Utbetalningar till regioner | 1 511 | 24 779 | 4 805 | 37 |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till kommuner och regioner från de fem organisationerna om vi antar att dessa utbetalningar huvudsakligen avser insatser till brukare.
Få poster står för hälften av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på miljön.
Som enskild inköpskategori på nivå tre ger Hyror för lokaler samt hyror för logi och tillfälliga hyror störst klimatpåverkan enligt vår analys. Vi har då lagt samman de två poster som avser hyror, det vill säga hyror för lokaler och hyror för logi och tillfälliga hyror. Därefter kommer utbetalningar för Hotell och konferens, IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning, Övrigt materiel samt Drivmedel till fordon. Dessa 5 kategorier står för nästan 50 procent av klimatpåverkan. De motsvarar strax över 45 procent av utbetalningarna om vi bortser från utbetalningar till kommuner och regioner.
De 18 kategorier som står för 81 procent av inköpsvärdet står för cirka 81 procent av klimatpåverkan. 29 kategorier står för 90 procent av klimatpåverkan.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 40 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från drivmedel är 49 % - 45 %=4 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Hyror för lokaler samt hyror för logi och tillfälliga hyror | 31 % | 28 % |
| Hotell och konferens | 33 % | 34 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 37 % | 40 % |
| Övrig materiel | 44 % | 45 % |
| Drivmedel | 45 % | 49 % |
| Insatser av och bidrag till föreningar | 50 % | 54 % |
| Livsmedel | 53 % | 59 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 59 % | 62 % |
| Larm och bevakning | 63 % | 65 % |
| Telekomutrustning | 65 % | 67 % |
| IT-konsulter | 69 % | 69 % |
| Byggentreprenader | 71 % | 72 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 73 % | 73 % |
| Måltider, catering, representation | 73 % | 75 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 76 % | 76 % |
| Kontorsmaskiner | 77 % | 78 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 79 % | 79 % |
| Social- och vårdverksamhet | 81 % | 80 % |
| Elektricitet | 82 % | 81 % |
| Blandade materiel och varor av metaller och mineraler | 82 % | 82 % |
| Anskaffning lätta fordon och personfordon | 83 % | 83 % |
| Översättning och tolkar | 84 % | 84 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 85 % | 85 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 85 % | 86 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 86 % | 87 % |
| Trävaror och slöjdträ | 87 % | 88 % |
| Persontransporter, skolskjuts, resebyråtjänster | 87 % | 89 % |
| Verksamhetsbemanning | 89 % | 89 % |
| Papper och trycksaker | 89 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till myndigheter, regioner och kommuner ingår inte.
Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Måttet inkluderar också indirekt påverkan på landanvändning.
Som enskild inköpskategori på nivå tre har Hotell och konferens störst påverkan på landanvändningen. Utbetalningarna uppgår till 2 procent av inköpen men utgör 22 procent av den totala påverkan. Tillsammans med kategorin Livsmedel uppgår utbetalningarna inom dessa kategorier till 5 procent men står för 41 procent av inköpens påverkan på landanvändningen. Värt att notera är att Hotell och konferens också innehåller livsmedel i form av måltider. Ser man på de kategorier där livsmedel och lantbruksverksamhet ingår finns dessa inte förvånande bland de poster som står för en mycket stor del av den direkta och indirekta påverkan på landanvändningen.
12 kategorier står för cirka 81 procent av påverkan på landanvändningen. 23 kategorier står för cirka 90 procent av påverkan på landanvändningen.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerad förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 57 procent av den totala förändrade landanvändningen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av inköp av livsmedel är 41 % - 22 %=19 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Hotell och konferens | 2 % | 22 % |
| Livsmedel | 5 % | 41 % |
| Hyror för lokaler samt hyror för logi och tillfälliga hyror | 36 % | 57 % |
| Måltider, catering, representation | 37 % | 63 % |
| Insatser av och bidrag till föreningar | 42 % | 67 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 47 % | 69 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 47 % | 71 % |
| Övrig materiel | 55 % | 73 % |
| Social- och vård verksamhet | 58 % | 75 % |
| Larm och bevakning | 62 % | 77 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 66 % | 78 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 66 % | 80 % |
| Byggentreprenader | 68 % | 81 % |
| IT-konsulter | 71 % | 82 % |
| Trävaror och slöjdträ | 72 % | 83 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 74 % | 84 % |
| Elektricitet | 74 % | 85 % |
| Uppfödning och livsmedel av landlevande djur | 74 % | 86 % |
| Telekomutrustning | 76 % | 87 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 78 % | 88 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 81 % | 89 % |
| Primärvård- och sjukhusinsatser | 82 % | 89 % |
| Översättning och tolkar | 84 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till myndigheter, regioner och kommuner ingår inte.
Små inandningsbara partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Som enskild inköpskategori på nivå tre har Hyror för lokaler samt hyror för logi och tillfälliga hyror störst påverkan på emissioner av partiklar. Därefter kommer kategorier som är lättare att använda inköpsarbete för att påverka avseende vilken effekt inköpen kan ha på emissioner av partiklar. Det är Hotell och konferens följt av IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning samt Livsmedel på fjärdeplats. Dessa 4 inköpskategorier står för cirka 47 procent av påverkan och motsvarar cirka 40 procent av utbetalningarna (utbetalningar till kommuner och regioner ej inräknade).
17 kategorier står för cirka 80 procent av utsläppen av hälsofarliga inandningsbara partiklar och 27 kategorier står för cirka 90 procent.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerade utsläpp av partiklar vilket innebär att volym och utsläpp hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade utsläppen av de tre första kategorierna är 42 procent av de totala utsläppen. Exempel 2: andelen utsläpp till följd av inköp av livsmedel är 47 % - 42 %=5 %
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerade utsläpp av partiklar |
|---|---|---|
| Hyror för lokaler samt hyror för logi och tillfälliga hyror | 31 % | 29 % |
| Hotell och konferens | 33 % | 36 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 37 % | 42 % |
| Livsmedel | 40 % | 47 % |
| Föreningsbidrag | 45 % | 51 % |
| Övrig materiel | 53 % | 55 % |
| Juridik-, organisation-, ekonomikonsulter | 58 % | 59 % |
| Larm och bevakning | 63 % | 62 % |
| Drivmedel | 63 % | 64 % |
| Telekomutrustning | 65 % | 67 % |
| Byggentreprenader | 67 % | 69 % |
| IT-konsulter | 71 % | 71 % |
| Måltider, catering, representation | 72 % | 73 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, installationer | 73 % | 75 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 76 % | 77 % |
| Kontorsmaskiner | 77 % | 78 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 79 % | 80 % |
| Social- och vårdverksamhet | 81 % | 81 % |
| Anskaffning lätta fordon och personfordon | 82 % | 82 % |
| Översättning och tolkar | 83 % | 83 % |
| Möbler och inventarier, tapetsörer | 84 % | 84 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) | 84 % | 85 % |
| Metaller och mineraler | 85 % | 86 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 86 % | 87 % |
| Verksamhetsbemanning | 87 % | 87 % |
| Persontransporter, skolskjuts, resebyråtjänster | 88 % | 88 % |
| Elektricitet | 88 % | 89 % |
| Papper och trycksaker | 89 % | 89 % |
| Trävaror och slöjdträ | 89 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till myndigheter, regioner och kommuner ingår inte.