Kontorsartiklar

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för kontorsartiklar.

Leveranskedjan för kontorsartiklar varierar beroende på vilka material som produkterna består av. Generellt utgörst leveranskedjan av råvaruutvinning, bearbetning samt tillverkning. Mellan varje led sker transport av materialet mellan olika länder där produktionen av olika komponenter sker.

Papper tillverkas av pappersmassa, vilket framställs av färsk vedfiber från skogen, så kallad massaved. I Europa och de nordiska länderna är det framför allt gran och tall som används, men också björk och en del andra lövträd. Massaveden transporteras sedan till massafabriken som producerar antingen mekanisk pappersmassa, genom att cellulosafibrerna separeras från varandra på mekanisk väg, alternativt kemisk pappersmassa, genom tryck-kokning av veden antigen sur eller basisk lösning, vilket frilägger fibrerna. Därefter genomgår pappersmassan en process av mäldberedning, avvattning, pressning, torkning och avslutningsvis så kallad färdiggöring för att framställa papper.

Plast kommer från naturliga organiska material såsom cellulosa, naturgas, salt, kol och råolja. Råolja är en komplex blandning av en stor mängd föreningar och den måste behandlas innan den kan användas. Efter utvinningen av råoljan följer raffinering och sedan vidareförädling i (petro)kemiska fabriker för framställning av kemiska föreningar som tillsammans med olika tillsatsämnen utgör plastgranulat, vilka slutligen tillhandahålls som insatsvara till plastindustrin. Det finns många olika typer av plast och de kan grupperas in i två huvudpolymerfamiljer:

• termoplaster, som mjuknar vid smältning och härdar sedan igen vid kylning
• härdplast, som inte kan omformas efter upphettning.

Insatsvarorna ingår vidare i plastproduktionen som sker genom att forma eller stöpa materialet till specificerad form. Plasten transporteras därefter i form av plastgranulat, pulver eller vätska till fabriken för tillverkning av den aktuella plastprodukten.  

Metallmaterial till produkter som används för kontorsartiklar utgörs ofta av stål och zink. Leveranskedjan börjar med utvinning av metallerna som kan ske i storskaliga såväl som småskaliga gruvor. Stål består till största delen av järnmalm och har en legering av kol. Stål tillverkas antingen genom återvunnet skrot eller nyskapas i smältverk från järn, kol, skrot och ämnen som krom, nickel och molybden. Zinkmalmerna finns i andra metaller såsom bly, koppar, silver och kadmium. Efter utvinningen bearbetas metallerna i smältverk för att rena metallerna från orenheter och, vad gäller zink, avskiljas från övriga metaller.

Tillverkning av kontorsartiklar sker över hela världen. Indien, Kina, Vietnam, Taiwan, Malaysia, Japan, Sydkorea, Indonesien och Förenade Arabemiraten är producenter av bland annat hålslagare, häftapparater, tejphållare, plastmappar, pärmar, miniräknare och gummiband. Kina är dessutom en stor producent av böcker men Sverige importerar även tryckerimaterial från de övriga nordiska länderna, Polen, Baltikum, Storbritannien och Tyskland. Tillverkning av kontorsartiklar såsom kuvert, ergonomiska produkter, datortillbehör, almanackor och skrivbordsartiklar sker i stor utsträckning i Europa och USA. Även om slutmonteringen sker i Europa eller USA kan dock komponenterna köpas in från underleverantörer i högriskländer såsom Kina, där utvinningen och tillverkningen är billigare. Bland de stora leverantörerna av kontorsartiklar uppges att en viss andel produktion av produkter som bär deras eget varumärke sker i högriskländer såsom framför allt Kina men även Egypten, Brasilien, Indien, Malaysia, Ryssland, Thailand, Turkiet och Vietnam.

Majoriteten av det papper som konsumeras i Sverige är svensktillverkat, även om importandelen har ökat de senaste decennierna. Totalt sett är ca 59 procent av allt papper som konsumeras inhemskt producerat. Det papper som importeras kommer nästan uteslutande från länder inom Europa. Även pappersmassa som importeras till Sverige kommer till stor del från Europa. Däremot kan det föreligga risker för illegal skogsavverkning avseende kontorsartiklar som tillverkats i Asien och som innehåller papper, vid import av utomeuropeisk pappersmassa till pappersbruk i Sverige och Europa eller vid import av papper. De nio länderna som bedriver mest skogsavverkning i världen är Kina, USA, Ryssland, Indien, Japan, Tyskland, Indonesien, Italien och Malaysia. Ett problem när träbaserade material importeras från andra länder är att man inte vet vilket land som materialet härstammar ifrån på grund av risken för att trä har skövlats illegalt. Det illegalt avverkade timret kan genom smuggling till slut hamna i legala handelsströmmar. Illegalt skogsbruk innebär att timmer avverkas, transporteras, vidareförädlas, köps eller säljs i strid mot, eller i kringgående av, nationella lagar eller regionala och lokala bestämmelser. Omkring 80 procent av allt virke som exporteras från Asien, Afrika och Sydamerika uppskattas vara olagligt hanterat på något sätt. Illegalt skogsbruk är även ett problem i Ryssland, Kina och Baltikum. Stora delar av den europeiska och svenska virkesimporten kommer från dessa länder och det finns därför stor risk för att virket har avverkats illegalt. En bidragande orsak till illegal avverkning är den stora efterfrågan på billigt timmer i EU, Japan och USA.

Metall som används i kontorsartiklar härstammar inte sällan från högriskländer, även om järnmalm också bryts i Europa eller att produkterna härstammar från återvunnet material. Kina är väldens största producent av stål, följt av EU, Japan, Indien och USA. Andra stora exportörer av stål är Turkiet och Brasilien. Världsproduktionen av järnmalm domineras av två länder: Australien (som står för cirka 40 procent) och Brasilien (som står för cirka 20 procent). Utöver dessa kan nämnas att Kina, Indien och Ryssland tillsammans står för 19 procent och Kirunagruvan i Sverige för cirka 0,9 procent. Kina är det största producentlandet av zink som också bryts i bland annat Australien, USA, Peru, Indien och Bolivia. Det är dock sannolikt att kinesiska producenter av kontorsartiklar även köper råvarorna, såsom plast och metaller, från underleverantörer i Kina.

Oljeutvinning för att tillverka komponenter i plast sker till stor del i Ryssland, Saudiarabien, USA, Kina samt Kanada. Avseende plastprodukter är Kina, Tyskland, USA och Italien stora producenter, varav Kina är den största.

Globala händelser: 2020-22
Globala händelser såsom Covid-19, Rysslands invasion av Ukraina, ökade migrationsflöden och diskriminering av minoriteter och ursprungsbefolkning har påverkat leveranskedjor och arbetstagares rättigheter i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter - och därmed också haft konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och ursprungsbefolkningar utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört med Ryssland respektive Ukraina.

Covid-19: Leveranskedjan för kontorsartiklar påverkades av covid-19 på olika sätt. Leverantörer i B2B-segmentet såg intäkter minska med upp till 50-70 procent under pandemin, vilket inte motsvarades helt av försäljning till konsument när kontorsarbetarna flyttade till hemmakontor.  Istället såg konsumenthandeln en större försäljning av kontorsartiklar, då hemarbetarna beställde material till hemmakontoret. Efter pandemin har marknaden kvarstående förändringar, exempelvis genom att nya företag etablerat sig i B2B-segmentet. Förändringar i leverantörskedjorna kan innebära att risker för arbetstagare är mindre väl kontrollerade hos nya leverantörer.

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer i hela leveranskedjan men är särskilt höga inom utvinning, avverkning och brytning av råmaterial. I tillverkningsledet för kontorsartiklar förekommer höga risker då viss tillverkning sker i så kallade högriskländer men riskerna kan bedömas som lägre för den relativt stora andel av tillverkning som sker i västeuropeiska länder, i Nordamerika eller i Sverige (se avsnitt avseende ursprung). Trots att sluttillverkning till stor del sker i närområdet så kan dock flertalet komponenter framställas i högriskländer, bland dessa kan bland annat plastdetaljer och metalldelar nämnas.

För oljebaserade produkter såsom plastprodukter finnshöga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med risker gällande tvångsarbete.

Förekomst av tvångsarbete rapporteras även inom gruvindustrin i Kina, Angola, Brasilien, Indien och Nigeria.

Vid tillverkning av kontorsartiklar i bland annat Kina, Malaysia, Förenade Arabemiraten, Sydkorea, Indien och Taiwan så rapporteras det om att arbetskraften i fabrikerna till stor del utgörs av inhemska och utländska migrantarbetare. Ett vanligt problem avseende förekomst av migrantarbete är dessa arbetstagare försätts i skuld, vilket leder till att de tvingas in i tvångsarbete eller motsvarande för att ta sig ur skulderna.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm och produktion av stål och aluminium. Gruvindustrin i såväl Kina, Brasilien, Guinea, Indien, Vietnam som Malaysia innefattar höga risker för inskränkta fackliga rättigheter och begränsningar i nationell lagstiftning avseende fackföreningars verksamhet.

Inom tillverkningsindustrin i flera förekommande högriskländer i leveranskedjan rapporteras om stora risker avseende föreningsfrihet och trakasserier av fackliga representanter. Bland dessa länder kan exempelvis nämnas Kina, Indien, Egypten, Malaysia och Turkiet, där rätt till föreningsfrihet systematiskt begränsas och fackföreningsrepresentanter förföljs, trakasseras och fängslas. Motsvarande risker finnsäven i Kina, där fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning.

Avseende gruvdrift så finns i Brasilien exempel på markkonflikter mellan lokalbefolkning och gruvbolag, där utvinningen har negativ påverkan på vattenkvaliteten och fiskebeståndet samt har orsakat jorderosion. Utvinningen bidrar inte sällan till negativ social påverkan då lokalbefolkning tvångsförflyttats. I Indien förekommer markkonflikter med ursprungsbefolkningar kopplat till utvinningen av bauxit och järnmalm samt vid produktion av stål. I Vietnam har visselblåsare och motståndare till anläggning av gruvor mötts av våld och trakasserier. Även i Australien förekommer markkonflikter mellan ursprungsinvånare och gruvbolag som verkar i miljömässigt känsliga områden, vilka traditionellt sett tillhör aboriginer.

Illegal avverkning av skog påverkar samhällen och byar runt omkring skogarna negativt genom att lokalbefolkningen berövas de naturtillgångar som de är beroende av. I tropiska skogar kan avverkningen även förstöra boplatserna och inskränka rätt att jaga och nyttja marken för ursprungsbefolkningar. Tvångsförflyttningar mot liten, eller ingen kompensation alls, för marken eller virket förekommer.

Vid oljeutvinning förekommer det stor risk för tvångsförflyttning av lokalbefolkning och ofta utan tillräcklig ersättning. Eftersom oljeutvinning och pipelines tar upp stora ytor riskerar oljeindustrin även att påverka befolkningens rörelsefrihet, säkerhet och möjligheter att nyttja marken.  

Det förkommer vidare även rapporter om förekomst av tvångsförflyttningar med hot och våld vid byggnation av kartong- och pappersmassabruk i Kina.

Inom tillverkningsindustrin av kontorsartiklar i Kina, Malaysia, Förenade Arabemiraten, Sydkorea, Indien och Taiwan förekommer migrantarbetare och höga risker för förekomst av diskriminering av dessa arbetstagare har rapporterats om, i form av lägre lön och sämre arbetsvillkor.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Zambia och Malaysia stora risker, såsom exempelvis risker att lokal- och ursprungsbefolknings försörjningsmöjligheter fråntas när gruvor anläggs.

Risker vid oljeutvinning innefattar risk för föroreningar av vatten och mark i stora områden vilket kan göra vatten otjänligt och marken obrukbar. Detta riskerar i sin tur att kränka lokalbefolkningens rätt till rent vatten och tillfredsställande levnadsvillkor. Plasttillverkning kräver hantering av farligt avfall och brister i hanteringen kan skada miljön och därmed påverka lokalbefolkningens rätt till rent vatten. Utsläppen från plastfabrikerna påverkar ofta även luftkvaliteten negativt på lokal nivå.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Zambia och Malaysia stora risker såsom exempelvis hälsofarliga arbetsmiljöer.   För ett flertal metaller bryts råmaterialet främst av fattiga i låglöneländer. Stor del av arbetet görs för hand och gruvarbetarna måste ta sig ner djupt i gruvorna vilket ofta är både komplicerat och farligt. Jobbet sker ofta i otillgängliga områden utan tillgång till sjukvård. 

Riskfyllda arbetsförhållanden vid skogsavverkning och träförädling är vanligt. Det är exempelvis vanligt med allvarliga olyckor med motorsågar och bristande kontroll till följd av att arbetet ofta utförs på isolerade platser. 

Tillverkning av kontorsartiklar som sker i Kina innebär hälso- och säkerhetsrisker då arbetstagare i förekommande fall inte tillhandahålls lämplig skyddsutrustning samt arbetar med maskiner med bristande säkerhet. Till exempel tillhandahålls inte alltid skyddsutrustning för arbetstagare som arbetar med tryckmaskiner och bläck och arbetstagare har rapporterats utsättas för farliga ämnen under längre tid.  Det har även rapporterats om hälsofarliga arbetsmiljöer inom tillverkningsindustrin för pappersmassa i Ryssland där bristande säkerhet har föranlett explosioner och dödsfall bland arbetstagarna.   

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Indien, Zambia och Malaysia stora risker, exempelvis hälsofarliga arbetsmiljöer, låga löner, bristande fackliga rättigheter. Gruvarbetarna får ofta betalt under minimilön, saknar skydd och riskerar ofta att utnyttjas. Även längre upp i leveranskedjan, vid produktion av stål är som bristande arbetsmiljö, i form av avsaknad av lämplig skyddsutrustning, låga löner, övertid samt brist på facklig organisering aktuella i Kina, Indien och Ryssland.

För oljebaserade produkter såsom plaster och kemiska produkter finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med höga risker gällande bristande arbetsvillkor och fackliga rättigheter.

Inom skogsavverkning förekommer en ökning avseende osäkra anställningskontrakt på grund av den ökade illegala skogsavverkningen.

Inom tillverkningsindustrin för kontorsartiklar i bland annat Kina och Indien finns höga risker avseende rätten till arbete och goda arbetsvillkor. Riskerna berör framför allt långa arbetsdagar med omfattande övertidsarbete, låga lönenivåer samt obetald ledighet  . Höga risker finns även kopplat till begränsningar av föreningsfriheten bland annat i Kina, där fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning, och i Indien, där arbetstagarna riskerar att möta våldsamt motstånd från sina arbetsgivare om de önskar organisera sig.  Vid tillverkning av kontorsartiklar i Kina, Malaysia, Förenade Arabemiraten, Sydkorea, Indien och Taiwan apporteras det även om att arbetskraften i fabrikerna till stor del utgörs av inhemska och utländska migrantarbetare. Höga risker finns därmed för att dessa arbetstagare utnyttjas, då de ofta inte får någon information om arbetet eller arbets- och levnadsvillkoren i det område de migrerar till. Migrantarbetare har ofta sämre arbetsvillkor, lägre lön och tvingas bo i arbetsbostäder av låg kvalitet.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Indien, Vietnam och Malaysia stora risker och det har rapporterats om förekomst av barnarbete i sektorn i dessa länder. Råmaterial till metallprodukter kan även ha återvunnet ursprung med begränsad spårbarhet. I länder som Indien bedrivs arbete med skrotinsamling för detta syfte och rapporter om svåra arbetsförhållanden och barnarbete förekommer i denna sektor.

Rapporter om barnarbete förekommer även inom skogsavverkning, vilket ofta sker på isolerade platser, långt från samhällen. Avståndet till samhällen har även inneburit att lagar och regler, fackföreningar och samhällsstöd har fått bristfälligt genomslag inom skogsbruksindustrin. Även rapporter om barnarbete vid insamling av återvunnet pappersmaterial i högriskländer som Pakistan har förekommit.

Förekomst av barnarbete rapporteras även från oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien. 

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter förekommer i hela leveranskedjan men är särskilt höga inom utvinning, avverkning och brytning av råmaterial. I tillverkningsledet för kontorsartiklar förekommer höga risker då viss tillverkning sker i så kallade högriskländer men riskerna kan bedömas som lägre för den relativt stora andel av tillverkning som sker i västeuropeiska länder, i Nordamerika eller i Sverige (se ovan kopplat till ursprung). Trots att sluttillverkning till stor del sker i närområdet så kan dock flertalet komponenter framställas i högriskländer, bland dessa kan bland annat plastdetaljer och metalldelar nämnas.

För oljebaserade produkter såsom plastprodukter finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med risker gällande tvångsarbete.

Förekomst av tvångsarbete rapporteras även inom gruvindustrin i Kina, Angola, Brasilien, Indien och Nigeria.

Vid tillverkning av kontorsartiklar i bland annat Kina, Malaysia, Förenade Arabemiraten, Sydkorea, Indien och Taiwan så rapporteras det om att arbetskraften i fabrikerna till stor del utgörs av inhemska och utländska migrantarbetare. Ett problem avseende förekomst av migrantarbete är att dessa arbetstagare försätts i skuld, vilket leder till att de tvingas in i tvångsarbete eller motsvarande för att ta sig ur skulderna.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Indien, Vietnam och Malaysia stora risker och det har rapporterats om förekomst av barnarbete i sektorn i dessa länder. Råmaterial till metallprodukter kan även ha återvunnet ursprung med begränsad spårbarhet. I länder som Indien bedrivs arbete med skrotinsamling för detta syfte och rapporter om svåra arbetsförhållanden och barnarbete förekommer i denna sektor.

Rapporter om barnarbete förekommer även inom skogsavverkning, vilket ofta sker på isolerade platser, långt från samhällen. Avståndet till samhällen har även inneburit att lagar och regler, fackföreningar och samhällsstöd har fått bristfälligt genomslag inom skogsbruksindustrin. Även rapporter om barnarbete vid insamling av återvunnet pappersmaterial i högriskländer som Pakistan har förekommit.

Förekomst av barnarbete rapporteras även från oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien.

Inom tillverkningsindustrin av kontorsartiklar i Kina, Malaysia, Förenade Arabemiraten, Sydkorea, Indien och Taiwan förekommer migrantarbetare och höga risker för förekomst av diskriminering av dessa arbetstagare har rapporterats om, i form av lägre lön och sämre arbetsvillkor.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm och produktion av stål och aluminium. Gruvindustrin i såväl Kina, Brasilien, Guinea, Indien, Vietnam som Malaysia innefattar höga risker för inskränkta fackliga rättigheter och begränsningar i nationell lagstiftning avseende fackföreningars verksamhet.

Inom tillverkningsindustrin i flera högriskländer i leveranskedjan rapporteras om stora risker avseende föreningsfrihet och trakasserier av fackliga representanter. Bland dessa länder kan exempelvis nämnas Kina, Indien, Egypten, Malaysia och Turkiet, där rätt till föreningsfrihet systematiskt begränsas och fackföreningsrepresentanter förföljs, trakasseras och fängslas. Motsvarande risker finnsäven i Kina, där fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm men även vid produktion av stål och aluminium. Vad gäller både järnmalmsbrytning och brytning av bauxit handlar det framför allt om arbetsmiljö och säkerhet i gruvorna, arbetstider, arbetsrätt samt tvångs- och barnarbete. Gruvindustrin i flertalet högriskländer såsom Kina, Indien, Brasilien, Guinea, Vietnam och Malaysia är förknippad med bristande arbetsvillkor, hälsofarliga arbetsmiljöer och låga löner. Rapporter om att detta har resulterat i många dödsfall förekommer från både Indien och Kina. Även i Turkiet är det vanligt med arbetsplatsolyckor inom gruvindustrin. Turkiet har mellan 250 000 och 400 000 syriska flyktingar som arbetar illegalt i landet, inte sällan i gruvsektorn, och som saknar tillgång till arbetsrättsligt skydd. Detta medför en hög risk för trafficking, bristande arbetsvillkor och låga löner.

När det gäller risker i produktionen av stål är bristande arbetsmiljö, i form av avsaknad av skyddsutrustning, låga löner och hög förekomst av övertid, förekommer i Kina, Indien och Ryssland. Stålindustrin i Kina förknippas med överträdelser av gällande nationell arbetslagstiftning bland annat i form av att arbetstagare ofta arbetar olagligt och mycket övertid samt har löner under lagstadgad miniminivå. Stålproduktion och bearbetning av metaller innebär generellt en krävande arbetsmiljö som är förenat med allvarliga risker för arbetares hälsa och säkerhet. Det förekommer extrema temperaturer, tunga moment och arbetstagarna exponeras för hälsofarliga ångor, metalldamm och starka syror.

Arbetsvillkoren vid oljeutvinning speglas av att det i stor utsträckning förekommer kontraktsanställning i stället för fast anställning. Rapporter visar att det framför allt är de kontraktsanställda som råkar ut för olyckor på arbetsplatserna. Detta kan bero på att kontraktsanställda inte får tillgång till lämplig skyddsutrustning och utbildning eftersom tid och resurser inte ges i samma utsträckning till temporär personal.  Även högre upp i leveranskedjan för plastprodukter förekommer höga risker för bristande arbetsvillkor. I Kina, som är världens största producent av plast, förekommer höga risker för bristande säkerhets- och hälsorutiner, bristande skyddsutrustning, långa arbetsdagar, obefintlig eller obetald ledighet, oskäliga löner samt avsaknad av anställningstrygghet.

Riskfyllda arbetsförhållanden vid skogsavverkning och träförädling är vanligt. Det är exempelvis vanligt med allvarliga olyckor med motorsågar och bristande kontroll till följd av att arbetet ofta utförs på isolerade platser. Inom skogsavverkning förekommer en ökning avseende osäkra arbetskontrakt på grund av den ökade illegala skogsavverkningen.

Tillverkning av kontorsartiklar som sker i högriskländer såsom Kina, Vietnam och Indien innebär hälso- och säkerhetsrisker då arbetstagare i förekommande fall inte erhåller lämplig skyddsutrustning och arbetar med maskiner med bristande säkerhet. Som exempel så tillhandahålls inte alltid skyddsutrustning för arbetstagare som arbetar med tryckmaskiner och bläck, och arbetstagare har rapporterats utsättas för farliga ämnen under längre tid. Det förekommer vidare låga löner som inte går att försörja sig på samtidigt som arbetstagare tvingas arbeta stora mängder övertid för att kunna försörja sin familj eller för att arbetsgivaren kräver det. Särskilt höga risker för bristande arbetsvillkor finns för migrantarbetare som arbetar i tillverkningsindustrin i Kina, Malaysia, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Taiwan. Det har även rapporterats om hälsofarliga arbetsmiljöer inom tillverkningsindustrin för pappersmassa i Ryssland där bristande säkerhet har föranlett explosioner och dödsfall bland arbetstagarna.

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet.

Risker för negativ miljöpåverkan finns inom såväl råvaruproduktionen som tillverkningen av material till kontorsartiklar. Framför allt finns stora miljörisker förknippade med gruv- och oljeindustrin och skogsavverkning. Avseende tillverkning av material bedöms metallförädlingsprocesser och tillverkningsprocesser för plast att vara särskilt riskfyllda ur ett miljöperspektiv.

Tillverkning av stål ger upphov till omfattande utsläpp av koldioxid samt utsläpp av partiklar till luften. Detsamma gäller förädling av andra metaller, som aluminium, då smältningen är mycket energikrävande. Framställningsprocessen för nytillverkad aluminium kräver tio gånger högre energiförbrukning än vid återvinning av aluminium. Utvinning och primär bearbetning av mineraler och metaller har bedömts utgöra 26 procent av de globala växthusgasutsläppen.

Skogen spelar en viktig roll för att minska mängden koldioxid i atmosfären. När det skövlas en större andel skog än vad som hinner växa upp ökar mängden koldioxid i atmosfären vilket leder till förstärkt växthuseffekt. Dessutom orsakar skogsskövlingarna utsläpp av koldioxid som beräknas uppgå till omkring 20 procent av alla växthusgaser som släpps ut i miljön.

Plasttillverkning men även tillverkning av papper är mycket energikrävande och om energin härstammar från fossila källor, såsom den i stor utsträckning gör i Kina, innebär tillverkningen stor negativ klimatpåverkan. Utöver riskfaktorer avseende energiförsörjningen så tillkommer även stora koldioxidutsläpp från själva fabrikerna.

Gruvdrift är i stor utsträckning förknippat med risker för den biologiska mångfalden till följd av urlakning av giftiga ämnen, spridning av dammpartiklar, jorderosion och illegal avverkning av skog. Det finns flertalet rapporter om förekomst av detta vid gruvdrift i exempelvis Sydamerika (i Brasilien, Bolivia, Peru), vid brytning av zink, järnmalm, koppar och bauxit.

Bevarande av skog är av stor vikt för att främja biologisk mångfald och avverkning av skog riskerar omvänt att orsaka stora förluster av livsmiljöer för unika arter, särskilt när avverkning sker i skogsområden med stor biologisk mångfald, som tropikskogar och urskogar. När skogar avyttras medför det även att den skyddande funktion som skogen har går förlorad. Exempelvis så medför det större risk för jorderosion när skogen inte längre binder jorden och att det skydd som skogen utgör mot översvämningar vid kraftig nederbörd minskar.

Även oljeutvinning är generellt förknippad med stora risker för miljön samt lokalbefolkningen. Utsläppen kan innebära att växter och djur tvingas finna nya livsmiljöer och det finnsäven risk för att både människor och djur blir förgiftade. Utsläpp och läckage från oljeindustrin får ofta långvariga konsekvenser för naturen samt orsakar kedjeeffekter där även däggdjur, som lever på mindre djur som har exponerats för olja, påverkas.

Generellt kräver gruvdrift hög vattenanvändning vilket påverkar områden där det finns risk för vattenbrist, vilket exempelvis är ett problem i regioner i Kina och i Peru.

Gruvdrift för brytning av mineraler som exempelvis zink, bauxit och koppar sker i öppna dagbrott och är förknippat med risker för urlakning av giftiga ämnen och spridning av dammpartiklar. Rapporter om omfattande kontaminering av mark och vatten, med hälsoskadliga effekter för lokalbefolkningen, finns från flera länder i Sydamerika.

Förädling av metaller innebär också mycket kemikalieintensiva processer och risker för läckage av organiska föreningar föreligger. I framställningen av aluminium bildas exempelvis restprodukten rödslam som är giftig.

Såväl oljeutvinning som tillverkning av plastprodukter eller andra kontorsartiklar innebär höga risker för mark- och vattenföroreningar i de lokalmiljöer som detta sker i. Flertalet rapporter om negativa konsekvenser för omgivande samhällen, föroreningar av mark och vattendrag, till följd av utsläpp av skadliga kemikalier från fabriker som tillverkar plast förekommer.

Massa- och pappersindustrin orsakar även utsläpp av organiska substanser i vattnet. Dessa substanser inkluderar ämnen såsom klorföreningar, dioxin och fosfor. Klorföreningar är svårnedbrytbara samt fettlösliga och medför allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Klorgas har varit ett av de största miljöproblemen för vattenmiljöer men blekning med klorgas förekommer globalt sett numera endast i liten skala. 

Såväl malm- och kolbrytning som metallförädlingsprocesser kan orsaka luftföroreningar till följd av höga utsläpp av partiklar, koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Även massa- och pappersindustrin innebär risker för utsläpp av svavel- och kväveoxider vid förbränningen av fossila bränslen. Utsläpp av svaveloxider bidrar till försurning och kväveoxider innehåller ämnen som bidrar till växthuseffekten och fotokemisk smog.

Risk för förekomst av korruption förekommer genom hela leveranskedjan men är som högst vid utvinning av råmaterial, främst kopplat till gruv-, olje- och skogsindustrin. Vid tillverkning av material saknas specifika rapporter om förekomst av korruption och bedömning baseras därmed i stor utsträckning på geografisk lokalisering av tillverkningen, riskerna kan dock sammantaget bedömas som något lägre än vid råvaruutvinning.

Korruption anses vara utbrett i flera av de länder där råvaror till kontorsartiklar utvinns och materialen produceras. I Transparency Internationals Corruption Perception Index rankas flera länder lågt. Till exempel är Ryssland rankad 129 av 180 länder, Brasilien 94, Egypten 117, Thailand och Vietnam 104, Turkiet 86, Indonesien 102, Indien 86, Kina 78, Malaysia 57.

Då produktgruppen även inrymmer tillverkningsländer där riskerna sammantaget kan bedömas som lägre (främst i sluttillverkningsled) blir den samlade bedömningen att medelhöga risker för korruption finns i det sista ledet i leveranskedjan. Bland dessa produktionsländer kan Sverige och USA nämnas men även Sydkorea (som rankas på 33:e plats), Taiwan (som rankas på 28:e plats) och Tyskland (som rankas på 9:e plats).  

Organiserad illegal avverkning av skog förekommer bland annat i Kina, Ryssland, Indonesien, Brasilien, Demokratiska republiken Kongo, baltländerna, Balkan, Kamerun, Belarus och Ukraina. Vanliga legala överträdelser är förfalskning av tillstånd och mutor för att få tillstånd för att avverka mer skog än reglerat.

Korruption är ett utbrett problem i de flesta länder och regioner där oljeutvinning sker och det finnsrisk för korruption genom alla steg av oljeutvinningen, exempelvis inom utvinningsrättigheter, utvinningsfasen och hantering av inkomst.

Det finnsäven risk för korruption i Kina, som har den största plasttillverkning i världen. I Kina är det vanligt att företag mutar tjänstemän i offentliga sektorn och i tullar för att få tillstånd och licenser. Det förekommer även förskingring, favorisering, utpressning och missbruk av maktställning. Liknande risker för korruption finns i exempelvis Indien, Indonesien och Vietnam.

Genom hela processen av metallutvinning finns det risk för korruption avseende utvinningsrättigheter och hantering av inkomst. Det är vanligt att företag mutar tjänstemän i offentliga sektorn och i tullar för att få tillstånd och licenser. I ett flertal länder har lagstiftning antagits för att förhindra att mineraler och metaller från konfliktområden hamnar på marknaden och därigenom bidrar till finansiering av konflikt. Detta i kombination med att ett flertal av råvaruländerna generellt sett har en hög korruptionsrisk medför en ökad risk för att mineraler och metaller från konfliktområden markeras med felaktigt ursprung. Naturresurssektorn i Kina rapporteras vara icke-transparent, och därigenom bidra till ökad korruption. Gruvsektorn anses vara särskilt utsatt för korruption och bedrägeri eftersom området i stor utsträckning regleras av staten.