Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av livsmedelsprodukter
Den 1 november 2021 trädde lag (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter i kraft. Lagen förbjuder vissa uppräknade otillbörliga handelsmetoder i den kommersiella relationen mellan leverantörer och köpare och påverkar offentlig upphandling av jordbruks- och livsmedelsprodukter.
Innehåll på denna sida
Den nya lagen gäller vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, och genomför direktiv (EU) 2019/633, det så kallade UTP-direktivet (efter engelskans ”Unfair Trading Practices”).
Detta påverkar offentlig upphandling på olika sätt, här ger vi exempel på vad i den nya lagen du bör tänka på vid offentlig upphandling av jordbruks- och livsmedelsprodukter (till exempel vid inköp till skolrestauranger och äldreboenden).
Gäller för alla upphandlande myndigheter
- Lagen gäller för alla köpare i livsmedelskedjan, såsom exempelvis grossister, dagligvaruhandel, restaurangverksamheter, offentliga aktörer (myndigheter) med flera.
- Lagen gäller vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter om köparen antingen har en årsomsättning som motsvarar mer än två miljoner euro och leverantören eller köparen är etablerad i Europeiska unionen.
- För att lagen ska vara tillämplig räcker det alltså med att köparen eller leverantören är etablerad i Sverige. Om köparen är en upphandlande myndighet gäller däremot lagen oavsett storlek på årsomsättning. (Detta begrepp avses vid tolkning av lagen ha samma innebörd som begreppet upphandlande myndighet har enligt upphandlingsreglerna.)
- Lagen gäller däremot inte om köparen är en konsument.
Tillämpas från den 1 november 2021 – inga övergångsbestämmelser
- Lagen saknar övergångsbestämmelser och den ska därmed tillämpas i sin helhet från den 1 november 2021.
- Villkor i befintliga avtal som strider mot lagen ska inte längre tillämpas från den 1 november 2021. Det innebär i sin tur att upphandlande myndigheter måste beakta upphandlingsregelverkets bestämmelser om ändring av kontrakt och ramavtal.
- Dessutom innebär det här att eftersom normala övergångsbestämmelser – med innebörd att äldre regler gäller för upphandlingar som annonserats före ikraftträdandet av nya bestämmelser – alltså inte gäller här, måste upphandlande myndigheter redan före den 1 november ta höjd för dessa regler när man förbereder nya upphandlingar.
30/30-regeln
En av de viktigaste reglerna i lagen är den så kallade 30/30-regeln om betalnings- och annulleringstider.
Regeln förbjuder
- sena betalningar (mer än 30 dagar) eller
- avbeställningar (annullering av beställningar med kortare framförhållning än 30 dagar).
Otillbörliga handelsmetoder – svarta och gråa listan
Kärnan i lagen utgörs av de förbud mot otillbörliga handelsmetoder som antingen är uttryckligen förbjudna i den så kallade svarta listan, uppräknad i 5 §, 1 stycket, eller som är förbjudna om inte köparen och leverantören klart och tydligt har avtalat om dem i förväg, den så kallade grå listan, uppräknad i 12 §, 1 stycket.
Lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (Svensk författningssamlings webbplats)
När en myndighet upphandlar jordbruks- och livsmedelsprodukter behöver de se till att de krav som ställs på leverantören och de avtalsvillkor som styr affärsrelationen inte omfattas av svarta listan och i viss mån gråa listan.
Följande metoder som tillämpas av en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter är förbjudna:
- att betala senare än 30 dagar efter den tidpunkt som anges i 6 eller 7 § (utgångspunkten för fastställande av denna tidpunkt beror på hur leverans har skett),
- att annullera en order med kortare varsel än 30 dagar, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 10 §.
- att ensidigt genomdriva en ändring av villkoren i ett avtal i fråga om intervall, metod, plats, tid eller volym för en leverans, kvalitetskrav, betalning eller pris,
- att ensidigt genomdriva en ändring av villkoren i ett avtal i fråga om de tjänster som anges i 12 §, 1 stycket UTP-lagen (”grå listan”), punkt 3 – 5 eller andra stycket,
- att kräva betalning av leverantören för sådant som inte är kopplat till leverantörens försäljning,
- att begära att leverantören ska betala kostnaderna för försämring som sker eller förlust som uppkommer i köparens lokaler eller efter det att den köprättsliga risken har övergått till köparen, när sådan försämring eller förlust inte beror på leverantörens försumlighet eller fel,
- att inte tillmötesgå leverantörens begäran att få en skriftlig bekräftelse av villkoren i ett avtal,
- att vidta eller hota med att vidta kommersiella repressalier mot en leverantör som utövar sina avtalsenliga eller juridiska rättigheter, och
- att kräva ersättning av leverantören för kostnaden för att hantera klagomål från kunder i samband med försäljningen av leverantörens jordbruks- och livsmedelsprodukter när det inte förekommit försumlighet eller fel från leverantörens sida.
- Svarta listan innefattar även en hänvisning till lagen (2018:558) om företagshemligheter när det gäller bestämmelser om obehöriga angrepp på företagshemligheter.
Följande metoder som tillämpas av en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter är förbjudna, om köparen och leverantören inte klart och tydligt har avtalat om dem i förväg:
- att returnera osålda jordbruks- och livsmedelsprodukter till leverantören utan att betala för dem,
- att returnera osålda jordbruks- och livsmedelsprodukter utan att betala för bortskaffandet av dem,
- att kräva betalning som ett villkor för att leverantörens jordbruks- och livsmedelsprodukter ska lagras, skyltas med eller listas, eller för att tillhandahålla sådana produkter på marknaden,
- att kräva att leverantören ska betala för köparens marknadsföring av jordbruks- och livsmedelsprodukter, och
- att kräva att leverantören ska betala personalkostnader för att inreda lokaler som används vid försäljning av leverantörens jordbruks- och livsmedelsprodukter.
En handelsmetod som innebär att leverantören ska bära hela eller en del av kostnaden för rabatter på jordbruks- och livsmedelsprodukter som köparen säljer som en del av en marknadsföringskampanj är förbjuden
- om köparen och leverantören inte klart och tydligt har avtalat om den i förväg, och
- om köparen inte innan kampanjen inleds anger under vilken tidsperiod som åtgärderna ska genomföras och den förväntade mängd produkter som kommer att beställas.
Att ensidigt genomdriva en ändring av villkoren i ett avtal i fråga om villkor som stipuleras i 12 §, 1 stycket, punkt 3 – 5 eller 12 § 2 stycket, faller under det förbud som angetts ovan under punkt 4 i svarta listan.
Tillsyn, sekretess och sanktioner – Konkurrensverket
- Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den nya lagen. Det innebär att leverantörer har möjlighet att vända sig till Konkurrensverket för att klaga på avtalsvillkor som de anser strider mot lagen. Uppgift om anmälare respektive leverantör omfattas av sekretess om det inte står klart att dessa uppgifter kan röjas utan att anmälaren eller leverantören lider skada.
- Konkurrensverket har befogenhet att, vid behov vid vite, begära in uppgifter, handlingar eller annat för att kunna utföra sitt tillsynsuppdrag. Konkurrensverket får även förelägga en köpare, även här vid behov vid vite, att upphöra med att tillämpa handelsmetoder som strider mot den svarta och grå listan. På motsvarande sätt som gäller för Konkurrensverkets tillsyn enligt konkurrenslagen får verket, om det behövs för att kunna utöva sin tillsyn, även vid behov genomföra oanmälda platsundersökningar, så kallade ”gryningsräder”.
- Konkurrensverket får även besluta om sanktionsavgift, som ska tillfalla staten, om en köpare har tillämpat en handelsmetod på den svarta eller grå listan. Sanktionsavgiften får inte överstiga en procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. I ringa fall ska en sanktionsavgift inte beslutas.
- Konkurrensverkets beslut får överklagas till förvaltningsrätten.
- Konkurrensverket ska följa upp hur den nya lagen efterlevs och ska årligen rapportera om otillbörliga handelsmetoder till EU-kommissionen.
Vart vänder jag mig med mina frågor?
Du kan tipsa Konkurrensverket om konkurrensproblem, upphandlingsproblem och otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan.
På Konkurrensverkets webbplats hittar du mer information om hur du kan gå till väga.
Kort bakgrund kring lagen
Lag (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan. (Kallad "UTP-direktivet" – efter engelskans ”Unfair Trading Practices”.)
UTP-direktivet trädde i kraft den 30 april 2019 och ska vara genomfört senast den 1 maj 2021. Bestämmelserna ska börja tillämpas i medlemsstaterna senast den 1 november 2021.
Med jordbruks- och livsmedelsprodukter avses produkter som förtecknas i Bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt produkter som inte förtecknas i den bilagan men som framställs för användning som livsmedel genom användning av produkter som förtecknas i den bilagan.
Direktivet växte fram ur en långvarig diskussion om påtalade brister i konkurrensförhållanden i jordbruks- och livsmedelskedjan. Då det ofta råder ojämna styrkeförhållanden mellan små/mindre producenter/leverantörer och stora aktörer i grossist- och detaljhandelsledet syftar direktivet till att skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter mot vissa otillbörliga handelsmetoder från köparnas sida.
Det utgör en så kallad minimiharmonisering, vilket innebär att medlemsstaterna kan införa eller behålla nationella bestämmelser som ger ett starkare skydd än vad som följer av direktivet, så länge som dessa bestämmelser är förenliga med den övriga EU-rätten. Medlemsstaterna har till exempel möjlighet att inkludera fler företag och förbjuda fler otillbörliga handelsmetoder än vad som omfattas av direktivet. Direktivets bestämmelser kan därmed ha implementerats olika, och därmed tillämpas olika, i EU:s medlemsstater. Detta är bra att känna till om man har någon leverantör utanför Sverige.
Du kan läsa mer om bakgrunden till direktivet i regeringens proposition