BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida

Undersökning om hur offentlig sektor ställer arbetsrättsliga villkor

Kommuner, regioner och statliga myndigheter svarar i vår enkätundersökning att de ställer arbetsrättsliga villkor i fler upphandlingar sedan nya regler trädde i kraft 1 juni 2017. Samtidigt visar svaren från enkäten att många inte ens känner till om de ställer villkor eller inte.

Upphandlingslagstiftningen kompletterades med regler om arbetsrättsliga villkor den 1 juni 2017. Reglerna innebär att arbetsrättsliga villkor ska ställas i upphandlingar i vissa fall. Om arbetet utförs där svensk rätt är tillämplig (i huvudsak i Sverige) ska de arbetsrättsliga villkoren fastställas i enlighet med ett svenskt kollektivavtal. Om arbetet utförs i andra länder där svensk rätt inte tillämpas ska villkoren fastställas i enlighet med ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter i arbetslivet.  

Arbetsrättsliga villkor i upphandlingsreglerna 

Vi ville ta reda på vad lagändringen har inneburit för tillämpningen av arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Därför genomförde vi en enkätundersökning i november 2019. 

Vi ville ta reda på vad lagändringen har inneburit för tillämpningen av arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Därför genomförde vi en enkätundersökning i november 2019. 

Upphandlingar med arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal uppges ha ökat 

Andelen organisationer som uppger att upphandlingar med arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal har förändrats sedan lagen trädde i kraft 1 juni 2017. 

 Vi ville ta reda på vad lagändringen har inneburit för tillämpningen av arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Därför genomförde vi en enkätundersökning i november 2019. 

Upphandlingar med arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal uppges ha ökat 

Andelen organisationer som uppger att upphandlingar med arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal har förändrats sedan lagen trädde i kraft 1 juni 2017. 

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019. Bygger på svar från 324 kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Drygt en tredjedel av organisationerna anger att det har skett en ökning av att ställa arbetsrättsliga villkor då arbetet utförs i Sverige, som exempelvis vid upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader. Ökningen är störst bland kommuner och regioner.   

En majoritet har svarat att det inte har lett till någon förändring. Det finns också en relativt stor osäkerhet kring om det har skett någon ökning eller inte. Störst är osäkerheten bland kommunerna där 2 av tio har svarat att de inte vet. 

Arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal 

Här presenterar vi resultatet från enkätundersökningen som rör tillämpningen av arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal.  

55 %

... av kommunerna, regionerna och statliga myndigheterna har ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal i en upphandling de senaste 12 månaderna

Andel kommuner, regioner och statliga myndigheter som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal i en upphandling de senaste 12 månaderna
Totalt Kommun Region Statlig myndighet
55 procent 63 procent 69 procent 43 procent

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019

Regioner och kommuner ställer villkor i störst utsträckning 

Regioner och kommuner ställer arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal i störst utsträckning, enligt vår undersökning. Det är också regionerna och kommunerna som i störst utsträckning anger att de arbetsrättsliga villkoren har ökat. 

Drygt 16 procent vet inte om de ställer villkor eller inte 

16 procent svarar att de inte vet om de har ställt villkor eller inte. Störst är osäkerheten bland de statliga myndigheterna där 20 procent svarar att de inte vet. 

Politiska beslut och styrdokument påverkar om villkor ställs 

Av dem som har ställt arbetsrättsliga villkor anger 27 procent att det styrs av politiska beslut att ställa villkor i upphandlingen. 33 procent anger att det framgår av policyer och styrdokument när villkor ska ställas. 

Identifiering av risker sker på olika sätt 

Nästan hälften svarar att de har använt sig av Upphandlingsmyndighetens riskbedömningar. 38 procent har svarat att de har gjort egna riskbedömningar. Av fritextsvaren framkommer det även att upphandlande organisationer ibland utgår från Upphandlingsmyndighetens riskbedömningar, men att de också inhämtar information på annat sätt när de ska identifiera eventuella risker inför den enskilda upphandlingen. 

Bygg och fastighet är den vanligaste branschen där villkor ställs 

Den vanligaste branschen där arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal har ställts är inom området bygg och fastighet. Inom vilka områden det är vanligast att ställa arbetsrättsliga villkor varierar annars beroende på typ av organisation. Regionerna ställer främst sådana villkor vid upphandling av bemanningstjänster. De statliga myndigheterna har främst svarat ”andra branscher”. Av fritextsvaren framgår att det främst gäller upphandling av städtjänster. 

De vanligaste branscherna/yrkesgrupperna där arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal har ställts 

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019 

73 %

... av de kommuner som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal har gjort det vid upphandling inom området bygg och fastighet

Många fastställer villkor utan dialog med arbetsmarknadens parter 

1 av 4 svarar att de har haft samråd med arbetsmarknadens parter när de har fastställt de arbetsrättsliga villkoren. Av dem som har varit i kontakt med arbetsmarknadens parter uppger 86 procent att de har fått den information som de behövde från dem. 

Det finns inte alltid behov, resurser eller kunskap att ställa villkoren 

Av de som anger att de inte har ställt arbetsrättsliga villkor i någon upphandling de senaste 12 månaderna uppger drygt hälften att detta beror på att man har bedömt att det inte har funnit något sådant behov. Bland kommunerna angav 22 procent att de inte har tillräckliga resurser och 20 procent att de inte har tillräcklig kunskap om hur de arbetsrättsliga villkoren ska tillämpas. 

Bland de statliga myndigheterna uppgav 29 procent ”annan anledning”. Av fritextsvaren framkommer exempelvis att de har avropat från de statliga ramavtalen och att myndigheten inte har genomfört en upphandling över tröskelvärdet de senaste 12 månaderna. 

Bara 14 procent följer upp att de arbetsrättsliga villkoren följs 

Andel kommuner, regioner och statliga myndigheter som har följt upp att de arbetsrättsliga villkoren enligt kollektivavtal efterlevs av leverantören 
Totalt Kommun Region Statlig myndighet
14 procent 16 procent 11 procent 11 procent

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019 

Få följer upp att villkoren efterlevs 

Av de som har ställt arbetsrättsliga villkor är det endast 14 procent som har följt upp dessa villkor. Av svaren framgår det också att det råder en stor osäkerhet kring om de arbetsrättsliga villkoren har följts upp eller inte. 28 procent vet inte om det har skett någon uppföljning eller inte. 

14 %

... av de som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal i en upphandling de senaste 12 månaderna har följt upp att villkoren uppfylls av leverantören

De vanligaste rollerna som följer upp villkoren är upphandlare och beställare 

Av de som har svarat att man har följt upp de arbetsrättsliga villkoren är det vanligast att det är upphandlare eller ansvarig beställare som har följt upp att dessa efterlevs av leverantören. Endast ett fåtal har upphandlat revisorer eller har egna hållbarhetsstrateger för att genomföra uppföljningen. 

Hur uppföljning sker 

Av de som har ställt arbetsrättsliga villkor svarar drygt hälften att de inte har följt upp de villkoren. Från fritextsvaren framkommer till exempel att uppföljning av villkoren kan tas upp på årliga/halvårsvisa leverantörsträffar eller att de använder egenrapporteringsformulär alternativt genomför revisioner hos leverantören. Men det framkommer även att uppföljningar inte görs. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns olika ambitionsnivåer för uppföljning hos upphandlande organisationer. 

Upphandlingar med arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner uppges ha ökat, men inte i lika stor utsträckning som villkor enligt kollektivavtal 

Andelen organisationer som uppger att upphandlingar med arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor har förändrats sedan lagen trädde i kraft 1 juni 2017. 

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019. Bygger på svar från 324 kommuner, regioner och statliga myndigheter. 

Även när det gäller arbetsrättsliga villkor för arbete som utförs i andra länder, som exempelvis upphandling av varor som tillverkas i globala leveranskedjor, anger en sjättedel av organisationer att det har skett en ökning sedan lagändringen. Däremot är ökningen inte lika stor som för upphandlingar där arbetet utförs i Sverige. 

Det är främst regionerna som anger att arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor har ökat. 1 av 3 svarar att det har skett en sådan ökning. Störst osäkerhet finns bland de statliga myndigheterna. Närmare än 1 av 3 svarar att de inte vet. 

Arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner och hållbara leveranskedjor 

Här presenterar vi resultatet från enkätundersökningen som rör tillämpningen av arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner och hållbara leveranskedjor.  

51 %

... av kommunerna, regionerna och de statliga myndigheterna har ställt arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor de senaste 12 månaderna. 

Andel kommuner, regioner och statliga myndigheter som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor i en upphandling de senaste 12 månaderna
Totalt Kommun Region Statlig myndighet
51 procent 49 procent 92 procent 22 procent

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019 

Stora skillnader mellan olika organisationer 

Undersökningen visar att det är stora skillnader mellan olika organisationer. Regionerna ställer villkor i störst utsträckning, 11 av 12 regioner uppger att de har ställt arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor i en upphandling de senaste 12 månaderna. Bland kommunerna uppger hälften att sådana villkor har ställts. Statliga myndigheter ställer villkor i betydligt mindre utsträckning, 22 procent. 

Stor andel känner inte till om villkor ställs 

Av undersökningen framgår att 1 av 4 kommuner och statliga myndigheter inte känner till om villkor har ställts i en upphandling eller inte. Bland regionerna är det bara 1 av 12 som har svarat att de inte känner till om de har ställt några villkor de senaste 12 månaderna. 

Politiska beslut och/eller policys och styrdokument påverkar att villkor ställs 

Av dem som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor svarar en majoritet att det styrs av politiska beslut (31 procent) och/eller framgår av policys och styrdokument (43 procent) när sådana villkor ska ställas. 

26 procent uppger att de genomför egna riskanalyser och 21 procent använder Upphandlingsmyndighetens riskanalyser. Av fritextsvaren framgår att vissa organisationer ställer dessa villkor i alla upphandlingar, som en standardformulering. 

Villkor ställs inom många olika riskkategorier men det varierar mellan olika organisationer 

Villkor ställs inom många olika riskkategorier, men det varierar också mellan olika typer av organisationer. Bland kommunerna är det vanligast att ställa arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor vid upphandling av livsmedel och inom bygg och fastighet. Bland regionerna är det vanligast inom sjukvård och omsorg, där 91 procent ställer sådana villkor. Hos de statliga myndigheterna är det vanligast vid upphandling inom städ och kemikalier. 

De vanligaste kategorierna av upphandlingar där arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor har ställts

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019 

91 %

... av de regioner som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor har gjort det vid upphandling inom området sjukvård och omsorg

Det finns inte alltid behov, resurser eller kunskap att ställa villkoren 

Av de som uppger att de inte har ställt villkor anger 1 av 3 kommuner och 2 av 3 statliga myndigheter, att det beror på att det inte har funnits något behov i de upphandlingar som genomförts. Bland kommunerna uppger också 1 av 3 att det inte har funnits tillräckliga resurser. Andra anledningar har varit att det inte har funnits tillräcklig kunskap om hur villkoren ska tillämpas, att organisationen inte har genomfört några upphandlingar eller att man har avropat från befintliga ramavtal. 

Uppföljning av att villkoren följs 

Andel kommuner, regioner och statliga myndigheter som har följt upp att de arbetsrättsliga villkoren enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor efterlevs av leverantören
Totalt Kommun Region Statlig myndighet
21 procent 17 procent 64 procent 14 procent

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019

Regionerna följer upp i störst utsträckning 

Av de som har ställt villkor i upphandlingar de senaste 12 månaderna har en femtedel följt upp att villkoren efterlevs av leverantören. Men skillnaderna mellan olika organisationer är stora. Regionerna är de som ställer villkor i störst utsträckning och är också de som följer upp dessa i störst utsträckning. 

21 %

...av de som har ställt arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor i en upphandling de senaste 12 månaderna har följt upp att villkoren uppfylls av leverantören.

Samarbete viktigt vid uppföljning 

Av dem som uppgav att de har genomfört en uppföljning sker en stor del inom ramen för ett samarbete med andra upphandlande organisationer. Regionerna uppger främst att uppföljning sker inom ramen för regionernas nationella kansli för hållbar upphandling. Kommunerna uppger främst att uppföljningen sker genom Hållbarhetskollen (SKL Kommentus uppföljningstjänst). De statliga myndigheterna har svarat att det är vanligast att uppföljningen genomförs av upphandlare. 

Hållbarhetskollen (SKL Kommentus webbplats) 

Hur uppföljning sker 

Uppföljning sker främst genom att genomföra en revision hos leverantören och genom att leverantören får redovisa hur villkoren efterlevs i ett formulär för egenrapportering. 

Många använder Upphandlingsmyndighetens stöd 

Andel myndigheter som har tagit del av Upphandlingsmyndighetens stöd inom arbetsrättsliga villkor

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019 

Många kommuner, regioner och statliga myndigheter använder Upphandlingsmyndighetenes stöd. När det gäller stödet för arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal har 62 procent svarat att de har tagit del av information från Upphandlingsmyndigheten. 

När det gäller arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor är det färre som har tagit del av stödet. Där uppger totalt 44 procent att de har tagit del av stödet. 

I vilken utsträckning Upphandlingsmyndighetens stöd har hjälpt de upphandlande organisationerna att tillämpa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar

Källa: Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning i november 2019 

Av de som har tagit del av stödet om arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal svarar 39 procent att det i stor utsträckning har hjälpt dem att tillämpa villkoren vid upphandling och 41 procent i liten utsträckning. Motsvarande siffror för stödet om arbetsrättsliga villkor enligt ILO:s kärnkonventioner/hållbara leveranskedjor är något lägre, 24 procent i stor utsträckning och 44 procent i liten utsträckning. 

Metod 

Upphandlingsmyndigheten genomförde under november 2019 en enkätundersökning om hur reglerna om arbetsrättsliga villkor tillämpas i upphandlingar. 

Enkäten skickades till samtliga 290 kommuner, 21 regioner, 250 statliga förvaltningsmyndigheter samt till 1201 övriga organisationer såsom offentligt ägda bolag, kommunalförbund och privata företag som är berörda av upphandlingsreglerna. De övriga organisationer som omfattas av upphandlingsreglerna uppgår totalt sett till cirka 3 400. Enkäten har skickats till de 1 201 organisationer till vilka e-postadresser funnits tillgängliga. Sammanlagt skickades enkäten ut till 1 762 organisationer via Upphandlingsmyndighetens webbenkätverktyg Netigate. Datainsamlingsmetoden var enbart webbenkät. 

Enkäten riktade sig i första hand till den funktion som närmast kommer i kontakt med offentlig upphandling, exempelvis upphandlingschefer eller motsvarande funktion. Enkäten har besvarats anonymt. Det har dock varit möjligt för respondenterna att fylla i sina kontaktuppgifter om man gått med på att bli kontaktad av Upphandlingsmyndigheten för fördjupande frågor. 

Svar har inkommit från: 

  • 175 kommuner 
  • 13 regioner 
  • 136 statliga myndigheter 
  • 223 övriga organisationer (kommunala, statliga och regionala bolag samt övriga organisationer). 

Då svarsfrekvensen var mycket låg för de övriga organisationerna (19 procent) har dessa exkluderats ur resultatredovisningen. Svarsfrekvensen för kommuner, regioner och statliga myndigheter uppgår till 60, 62 respektive 54 procent, vilket sammantaget ger en slutlig svarsfrekvens på 58 procent. Undersökningen kan därmed betraktas som en totalundersökning för dessa tre organisationstyper. 

De resultat som redovisas visar de svar som har lämnats i undersökningen. Med tanke på bortfallet är det viktigt att notera att det inte är säkert att dessa svar är representativa för alla kommuner, regioner och statliga myndigheter.