BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida

Hur kan kommuner finansiera eller anskaffa skyddat boende?

Ska kommunernas anlitande av skyddat boende för personer som utsätts för våld i nära relationer (och deras barn) upphandlas? Hur förhåller sig skyddat boende till finansieringen av kvinnojourernas verksamhet? Kan kommunen lämna stöd i olika former till sådan verksamhet? Kan parterna utforma skyddat boende i samverkan enligt en så kallad IOP-modell (idéburet offentligt partnerskap)? Denna vägledning beskriver hur och under vilka förutsättningar kommunen kan finansiera skyddat boende.

Syftet med vägledningen är att så långt som möjligt ge ett underlag för ett rättsligt säkert vägval och beslut om finansiering eller anskaffning av skyddat boende, men också att bidra till förståelse för hur framförallt reglerna om offentlig upphandling och statsstöd hänger ihop.

Hur reglerna om upphandling och statsstöd hänger ihop

  1. När en verksamhet relaterad till skyddat boende är en tjänst som utförs mot ersättning, rör det sig i allmänhet om ett offentligt kontrakt som ska upphandlas. För sådana välfärdstjänster innehåller upphandlingsreglerna lättnader som gör att upphandling kan genomföras enklare.
  2. När kommunen inte måste upphandla insatsen i konkurrens, utan ska lämna bidrag till den aktuella verksamheten måste kommunen beakta statsstödsreglerna. Stöd till skyddat boende behöver inte utgöra ett statsstöd och det kan vara svårt att avgöra när reglerna är tillämpliga i ett enskilt fall. Kommunen kan dock alltid lämna stöd till verksamheten med högst 200 000 euro eller 500 000 euro under en treårsperiod genom ett relativt enkelt förfarande, så kallat de minimis-stöd.
  3. När kommunen upphandlar insatsen enligt de upphandlingsregler som gäller för tjänsten, kan ersättningen vara ett statsstöd om kommunen inte har tilldelat kontraktet efter en effektiv konkurrensutsättning. Då kan det också vara lämpligt att kommunen förhåller sig till statsstödsreglerna om de minimis-stöd.         

Vad är skyddat boende och vilka driver dessa boenden?

Skyddat boende kan definieras som tillfälligt boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser.

Kommuners finansiering eller anskaffning av skyddat boende sker på olika sätt. Skyddat boende kan bedrivas i egen regi. Ofta drivs dock skyddat boende av någon av de kvinnojourer som finns runtom i landet. Kvinnojourerna är ideella organisationer. Även andra organisationer, bland annat vinstdrivande företag, driver skyddat boende. Andelen aktörer som driver skyddat boende som vare sig är kommunägda eller ideella har ökat på senare år. Det förekommer att skyddat boende upphandlas. Vanligt är också att kommunen lämnar stöd till den lokala kvinnojouren genom bidrag. Det kan även röra sig om fondmedel, gåvor och donationer.

Vad är skyddat boende och vilka driver dessa boenden?

Kommunernas ansvar för våldsutsatta personer och deras barn

Kommunens socialnämnd ansvarar för att enskilda vid behov ska kunna få skydd och stöd. En av de insatser som vid behov kan erbjudas är tillfälligt boende i form av skyddat boende.

Kommunernas ansvar för våldsutsatta personer och deras barn

Kvinnojourernas roll och finansiering

Kvinnojourernas verksamhet är starkt kopplad till tillhandahållandet av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor.

Kvinnojourernas roll och finansiering

Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Kvinnojourers drift av skyddat boende kan finansieras genom en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP). Det finns inga särskilda förfarande- eller undantagsregler för idéburna offentliga partnerskap utan dessa partnerskap måste vara förenliga med både upphandlings- och statsstödsreglerna.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) 

Ska skyddat boende upphandlas?

En kommun kan också vända sig till en annan fristående organisation som driver skyddat boende. Under förutsättning att insatsen är tillåten enligt kommunalrätten, är en första fråga för kommunen om insatsen måste upphandlas enligt reglerna om offentlig upphandling. Rör det sig om anskaffning av en tjänst? I så fall kan verksamheten utgöra ett offentligt kontrakt och behöva upphandlas enligt reglerna för offentlig upphandling.

Ska skyddat boende upphandlas?

Hur skyddat boende upphandlas

Om svaret är ja på frågan om skyddat boende ska upphandlas uppkommer följdfrågan hur den upphandlingen ska gå till.

När det gäller välfärdstjänster som till exempel skyddat boende innehåller upphandlingsreglerna lättnader som innebär att skyddat boende ofta inte behöver upphandlas enligt ett visst, utpekat förfarande och att reglerna som styr hur upphandlingarna ska genomföras även i övrigt är färre. Vidare gäller kontrollmekanismer som att upphandlingen kan överprövas.

Om värdet av en upphandling av skyddat boende understiger cirka 7,7 miljoner kronor och utländska leverantörer kan antas sakna intresse att delta i upphandlingen, behöver kommunen visserligen annonsera upphandlingen men behöver inte följa upphandlingsprinciperna. För lägre värden än cirka 2,1 miljoner kronor behöver kommunen inte annonsera upphandlingen utan kontraktet kan tilldelas genom direktupphandling.

Anskaffning av skyddat boende genom upphandling

Att lämna stöd till skyddat boende utan att verksamheten upphandlas

Om svaret är nej på frågan om skyddat boende ska upphandlas, talar man i allmänhet om att kommunen istället ger verksamheten någon form av bidrag eller stöd.

De former av stöd som förekommer till verksamheter som bedriver skyddat boende är organisationsbidrag, verksamhetsbidrag (eller föreningsbidrag) och projektbidrag. Ibland formaliseras finansieringen och mynnar ut i ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) eller en liknande överenskommelse. Kommunen behöver kontrollera att stödet inte hindras av statsstödsreglerna. Statsstödsreglerna gäller för stöd till verksamheter som konkurrerar med andra verksamheter på en marknad om stödet kan påverka konkurrensen och handeln mellan EU:s medlemsstater. Syftet med reglerna är att inte ge otillbörliga fördelar till den som får stöd jämfört med dennes konkurrenter. Statsstöd är förbjudet om det inte godkänts av Europeiska kommissionen eller utformats enligt villkoren i särskilda undantagsregler.

Med statsstödsreglernas måttstock avser finansiering av skyddade boenden i regel mindre belopp. Vidare är verksamhetsutövarna i de flesta fall bara lokalt verksamma, tjänsterna riktar sig inte till skyddsbehövande från andra EU-länder och Upphandlingsmyndigheten har inte uppfattat att det förekommer konkurrens från företag från andra EU-länder. Det finns därmed faktorer som talar för att kommunens finansiering av skyddat boende eller av en kvinnojour inte omfattas av begreppet statligt stöd. Kommunen måste dock göra den bedömningen i varje enskilt fall och för att vara helt säker på att finansieringen inte är ett statsstöd krävs en anmälan till kommissionen för ett rättsligt bindande besked. Trots det anser Upphandlingsmyndigheten att det i de flesta fall bör vara möjligt att utforma finansieringen av skyddat boende så att det inte blir fråga om statsstöd. I många fall kan stöd till verksamheter som driver skyddat boende lämnas med högst 200 000 euro eller 500 000 euro under en treårsperiod utan omfattande administrativa krav på verksamheten. Kommunen kan också definiera insatsen som en allmännyttig tjänst och vid en konkurrensutsättning iaktta de så kallade Altmarkkriterierna. En konkurrensutsättning enligt Altmarkkriterierna innebär att upphandlingsreglerna tillämpas men att ett förfarande väljs som innebär en effektiv konkurrensutsättning. En effektiv konkurrensutsättning av en väl definierad allmännyttig tjänst innebär att ersättningen för uppdraget inte är ett statsstöd.

Hur finansierar kommunen skyddade boenden med beaktande av statsstödsreglerna?

Upphandling utesluter inte alltid statsstöd

Även om en tjänst med anknytning till skyddat boende har upphandlats enligt upphandlingsreglerna måste kommunen också vara uppmärksam på att ersättningen för tjänsten under vissa förutsättningar kan vara ett statsstöd. Detta gäller inte minst välfärdstjänster som skyddat boende där de förenklade upphandlingsreglerna som gäller kontrakt under cirka 7,7 miljoner kronor tillåter upphandlingsförfaranden som inte behöver innebära någon effektiv konkurrensutsättning av det offentliga kontraktet. Om aktörer från andra EU-länder kan förväntas ha ett intresse av att delta i upphandlingen krävs däremot mer enligt upphandlingsreglerna. Om kommunen inte tar hänsyn till statsstödsreglerna kan ersättningen även i sådana fall vara ett otillåtet statsstöd som kommunen måste återkräva från den organisation som tog emot ersättningen.

Är finansieringen av skyddat boende statligt stöd?

Tillämpning av upphandlings- och statsstödsreglerna vid kommunens anskaffning och finansiering av skyddat boende
Tillämpning av upphandlings- och statsstödsreglerna vid kommunens anskaffning och finansiering av skyddat boende

I bilden beskriver vi schematiskt tillämpningen av upphandlings- och statsstödsreglerna vid kommunens anskaffning eller finansiering av skyddat boende.

1. Är åtgärden upphandlingspliktig? Om så är fallet ska tjänsten upphandlas enligt ett av följande förfaranden.

  • Om värdet av upphandlingen överstiger det så kallade tröskelvärdet, cirka 7,7 miljoner kronor:
    - Öppet, selektivt eller förenklat förfarande, eller urvalsförfarande.
  • Om värdet understiger cirka 7,7 miljoner kronor:
    - Om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse kan kommunen välja valfritt upphandlingsförfarande. De grundläggande upphandlingsrättsliga principerna samt regler om annonsering, avtalsspärr, överprövning och skadestånd gäller.
    - Om ett bestämt gränsöverskridande intresse saknas behöver de grundläggande upphandlingsprinciperna inte följas, men reglerna om avtalsspärr, överprövning och skadestånd gäller fortfarande.

  • Om (a) värdet understiger ca 2,1 miljoner kronor eller (b) förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering eller synnerliga skäl föreligger:
    - Kommunen kan välja direktupphandling.

2. Om förfarandet innebär en effektiv konkurrensutsättning, är ersättningen inget statsstöd.

3. Om det skyddade boendet inte ska upphandlas utan verksamheten finansieras på annat vis, eller om en effektiv konkurrensutsättning inte sker, kan finansieringen utgöra statsstöd.

  • Om samtliga fem kriterier i statsstödsbegreppet är uppfyllda, utgör finansieringen statsstöd. I bilden lyfter vi fram tre av dessa. För att de så kallade Altmark-kriterierna ska vara uppfyllda krävs att kommunen väljer ut utföraren i ett upphandlingsförfarande som innebär en effektiv konkurrensutsättning. Notera att det statsstödsrättsliga begreppet ekonomisk verksamhet (företag) inte nödvändigtvis sammanfaller med termen (ekonomisk) tjänst i upphandlingslagstiftningen.
    - Kommunen kan ofta finansiera skyddat boende med de minimis-stöd.
    - I vissa fall kan kommunen lämna stödet enligt kommissionens SGEI-beslut, eller i undantagsfall eventuellt notifiera det till kommissionen.
  • Om minst ett av de fem kriterierna inte är uppfyllt, utgör finansieringen inget statsstöd.

Andra regler utöver upphandlings- och statsstödsreglerna kan också vara tillämpliga.

Bilden, som även gäller för samverkan i form av ett idéburet offentligt partnerskap (IOP), är förenklad och för en mer fullständig redogörelse hänvisar vi till beskrivningen i vägledningens text.

Dokumentversion av webbstödet

För dig som eventuellt har behov av tydligare källhänvisningar har vi tagit fram en dokumentversion av webbstödet med fotnoter.

Dokumentversion av webbstöd: Kommuners finansiering eller anskaffning av skyddat boende