BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida

Resultat och utveckling av mål 5: En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar

Innovationsupphandling är ett strategiskt verktyg för att möta samhällsutmaningar och driva nya lösningar som stödjer och utveckla den offentliga verksamheten. 

Utveckling av mål 5

Offentliga verksamheter vinner på att arbeta tvärfunktionellt i upphandling. Det sker genom att arbetsgrupper med olika funktioner och från olika verksamheter samarbetar kring frågor som gäller:  

  • nutida och framtida behov  
  • dialog med leverantörer  
  • strategiska beslut kring exempelvis val av upphandlingsförfarande  
  • kravställning.  

I vår mätning från 2018 har det sammanvägda medelvärdet av skattningen för inriktningsmålet ökat från 2,6 till 2,9 på en femgradig skala. Det är myndigheterna som står för den stora ökningen, men alla upphandlande organisationer har skattat högre värden för detta mål vid mätningen 2018. Det är positivt, men det finns fortfarande en stor utvecklingspotential när det gäller att främja innovation i offentlig upphandling.  

Förutsättningarna för att arbeta med innovationsupphandling som verktyg, skiljer sig mellan små och stora kommuner, region och statliga myndigheter och enheter. Utifrån de olika förutsättningarna finns möjligheter för alla upphandlande organisationer att finna vägar till framgång.  

I undersökningen 2018 har antalet organisationer, som uppger att de för dialog med potentiella leverantörer innan upphandling, ökat marginellt från undersökningen 2016 – från 3,1 år 2016 till 3,2 år 2018 på den femgradiga skalan. Då det gäller dialog under upphandlingen och anbudstiden har det självskattade värdet ökat mer – från 1,8 till 2,4. Det är också något fler som uppger att de för dialog med leverantörer under avtalstiden. Denna siffra har ökat från 3,2 till 3,5. Sammantaget är det positivt att de upphandlande organisationerna för dialog med leverantörer i högre utsträckning i upphandlingens olika faser, men dialog med leverantörer bör användas i ännu högre utsträckning för att öppna upp för leverantörernas förslag till nya lösningar och för att på ett bättre sätt följa upp leveranser. 

Det är något fler organisationer som uppger att de använder funktionskrav i den senaste mätningen jämfört med den tidigare. Som svar på frågan ”I vilken utsträckning används funktionskrav i era upphandlingar?” angav organisationerna 3,0 på den femgradiga skalan år 2016 och två år senare hade självskattningen ökat till 3,2. Alla organisationer utom landstingen uppgav att de har ökat användningen av funktionskrav. 

Det är självklart önskvärt att fler upphandlande organisationer använder funktionskrav i den mån det är möjligt. I många upphandlingar behövs dessutom en kombination av funktionskrav och detaljkrav. Det finns även många möjligheter att använda funktionskrav i avtalet för att utöka möjligheten till förändringar under avtalstiden. Att tänka funktion är att tänka bredare och inte låsa fast sig vid att ett behov kan uppfyllas på enbart ett sätt. 

Mer läsning om nollmätning i vår rapport Trendens 1 2017  

Resultat av enkätundersökning för mål 5

Här presenterar vi resultatet från enkätundersökningen om status för nationella upphandlingsstrategin och inriktningsmål 5. Undersökningen genomfördes under november och december 2018 i samarbete med MIND Research. Detta är en uppföljning av den nollmätning som genomfördes år 2016. 

  • Resultatet är bättre än 2016. Det sammanvägda medelvärdet är 2,9 medan det var 2,6 vid förra mätningen. 
  • De enskilda frågor som framför allt har ändrats är att det i högre grad förs en dialog med potentiella leverantörer i samband med upphandlingarna under anbudstiden (2,4 mot 2,0), men även under avtalstiden (3,5 mot 3,2). 
  • Lägst betyg får frågan vad gäller i vilken utsträckning organisationen arbetar för att upphandla innovativa lösningar (2,1), men den har förbättrats sedan förra mätningen (1,9).