BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida
 

Samordnad upphandling

Upphandlande myndigheter och enheter (hädanefter upphandlande organisationer) kan samordna upphandlingar med varandra för att till exempel dra nytta av varandras upphandlingsresurser och därigenom effektivisera inköpsarbetet. Det finns olika former för detta kan se ut.

Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt 

  • lagen om offentlig upphandling (LOU) 
  • lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). 

Olika former av samordnad upphandling 

Formerna för en samordnad upphandling kan se ut på olika sätt. Det kan handla om samordnad upphandling i form av 

  • tillfälliga samarbeten mellan upphandlande organisationer 
  • anlitande av en inköpscentral.  

Det är också möjligt att genomföra samordnade upphandlingar med upphandlande organisationer och inköpscentraler från andra medlemsstater.  

Få bestämmelser om samordnad upphandling 

I upphandlingslagarna finns ett fåtal bestämmelser om samordnad upphandling. Där används ibland begreppet gemensam upphandling i stället för samordnad upphandling. Bestämmelserna gäller för upphandlingar över tröskelvärdena LOU respektive LUF. 

Tillfälligt samordnad upphandling 

Upphandlande organisationer kan samverka med varandra för att genomföra tillfälliga gemensamma upphandlingar. Denna typ av samordning används vanligen när flera upphandlande organisationer har ett tillfälligt likartat behov som ska tillgodoses genom en offentlig upphandling. På så sätt kan de gemensamma resurserna användas på ett mer effektivt sätt. Ett vanligt exempel kan vara att ett antal mindre kommuner som är geografiskt närbelägna genomför vissa upphandlingar tillsammans för att spara på upphandlingsresurser. 

Saknas bestämmelser i upphandlingsreglerna 

Det finns inte några särskilda bestämmelser i upphandlingsreglerna när det gäller tillfälliga samordnade upphandlingar som sker mellan upphandlande organisationer från samma medlemsstat. Därför saknas det också bestämmelser om hur ansvaret ska fördelas mellan de upphandlande organisationerna vid en tillfälligt samordnad upphandling.  

I förarbetena till lagarna anges det att det inte finns några bestämmelser i lagstiftningen som hindrar tillfälliga samordnade upphandlingar och att det är viktigt att upphandlande organisationer har en möjlighet att använda sig av sådana tillfälliga samarbeten vid upphandlingar när det anses vara lämpligt. Sådana bestämmelser finns däremot både i LOU-direktivet och i LUF-direktivet (se artikel 38 respektive artikel 56). 

Andra bestämmelser som kan påverka 

Utöver de upphandlingsrättsliga bestämmelserna finns det andra bestämmelser som påverkar förutsättningarna att använda sig av tillfällig samordnad upphandling, såsom att kunna delegera beslutanderätten för upphandlingen till någon utanför den egna organisationen. Se till exempel lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 

Samordnad upphandling via inköpscentral 

Samordnad upphandling kan ske genom att en upphandlande organisation upphandlar från eller genom en inköpscentral. I sådana fall genomför inköpscentralen upphandlingar i eget namn eller på uppdrag av upphandlande organisationen. Det finns särskilda bestämmelser för hur upphandlande organisationer kan använda sig av inköpscentraler.  

Det är också möjligt för en upphandlande myndighet eller enhet att upphandla från eller genom en inköpscentral i en annan medlemsstat. I sådana situationer tillämpas de regler som gäller i den medlemsstat där inköpscentralen finns. Det gäller även vid tilldelning av ett kontrakt inom ramen för inköpscentralens dynamiska inköpssystem eller ramavtal. 

Inköpscentraler 

Samordning med organisation från annan medlemsstat 

Det är möjligt att genomföra en samordnad upphandling med en eller flera upphandlande organisationer från en annan medlemsstat. I så fall ska de deltagande organisationernas ansvarsområden fastställas i en överenskommelse. I överenskommelsen ska det också framgå vilka nationella bestämmelser som ska tillämpas vid upphandlingen. Informationen ska också finnas med i upphandlingsdokumenten. 

Att tänka på

Upphandlande organisationer får inte välja en viss samordningsform för att undvika tvingande bestämmelser i enlighet med EU-rätten som till exempel finns i upphandlingslagarna. Ett exempel kan vara att det inte är tillåtet att använda samordna en upphandling med upphandlande organisationer från andra medlemsstater för att undvika dokumentationsplikten i de svenska upphandlingslagarna eller de svenska bestämmelserna om offentlighet och sekretess. 

Upphandling med en gemensam enhet   

Upphandlande organisationer från olika medlemsstater kan också samordna upphandlingar genom att etablera en gemensam enhet som genomför egna upphandlingar. Vid en sådan upphandling tillämpas de bestämmelser som gäller i den medlemsstat där enheten har sitt registrerade säte eller bedriver sin verksamhet.  

Vilka regler som ska tillämpas beslutas av den gemensamma enhetens behöriga organ. Ett sådant beslut kan gälla tills vidare om beslutet fattas när enheten etableras. Beslutet kan också begränsas till en viss tidsperiod eller gälla för vissa typer av kontrakt eller en eller flera tilldelningar av kontrakt. 

Andra typer av samordning  

Det finns andra sätt för upphandlande organisationer att samarbeta kring upphandling. Här är ett par exempel.  

Nätverk för beställare 

Exempelvis är det möjligt att samordna sig i så kallade beställarnätverk för att samla kompetens, resurser och köpkraft från flera upphandlande organisationer. Beställarnätverket kan exempelvis bidra med ämnes- och verksamhetsexpertis i utvecklingsprojekt och i samordnade upphandlingar. 

Beställarnätverk 

Samarbetsavtal 

Upphandlande organisationer kan i vissa undantagsfall träffa samarbetsavtal med andra upphandlande organisationer utan att genomföra en upphandling. Det finns flera villkor som ska vara uppfyllda för att undantaget ska gälla. Ett samarbetsavtal ska träffas mellan upphandlande myndigheter. Privata aktörer får inte vara parter i avtalet. Alla samarbetsparter ska också bidra till utförandet av uppdraget. Detta brukar ibland kallas för Hamburgsundantaget eller Hamburgsamarbeten. 

Samarbetsavtal 

Källhänvisningar

  • artikel 38 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) samt artikel 56 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (LUF-direktivet) – tillfällig gemensam upphandling 
  • 7 kap. 10–13 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)/7 kap. 5–8 §§ lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – Inköpscentraler 
  • 7 kap. 14 § LOU/7 kap. 9 § LUF – det är tillåtet att genomföra en upphandling gemensamt med en upphandlande organisation från en annan medlemsstat, men en upphandlingsåtgärd får inte väljas i syfte att undvika tillämpningen av tvingande föreskrifter som är förenliga med EU-rätten 
  • 7 kap. 15–16 §§ LOU/7 kap. 10–11 §§ LUF – Inköpscentraler i annan medlemsstat 
  • 7 kap. 17–21 §§ LOU/ 7 kap. 12–16 §§ LUF – Gemensamma upphandlingsåtgärder med upphandlande myndighet eller enhet i annan medlemsstat
  • 7 kap. 22–23 §§ LOU/7 kap. 17–18 §§ LUF – Upphandling med en gemensam enhet
  • prop. 2015/16:195 s. 543–554 – tillfällig gemensam upphandling och andra former av gemensam upphandling.