Olika typer av avtal i upphandlingsreglerna
Upphandlingsreglerna ska tillämpas när en upphandlande myndighet eller enhet (upphandlande organisation) tilldelar kontrakt eller ingår ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader som är upphandlingspliktiga. I upphandlingslagarna finns det flera olika begrepp för olika typer av avtal som omfattas av reglerna. Särskilda regler gäller även för upphandling av koncessioner.
Innehåll på denna sida
Olika avtalstyper
Lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) är tillämpliga på alla avtal som omfattas av upphandlingsplikten i respektive lag. I upphandlingslagarna finns dock flera olika begrepp som definierar olika typer av avtal. Olika regler kan gälla för olika typer av avtal.
Nedan följer en beskrivning av de avtal som omnämns i upphandlingslagarna.
Ett kontrakt är ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor. Det ingås mellan en eller flera upphandlande organisationer och en eller flera leverantörer. Kontraktet ska avse leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad. I LUFS anges också att ett kontrakt antingen ska undertecknas av parterna eller skrivas under av parterna med en elektronisk underskrift.
Ett varukontrakt är ett kontrakt som gäller köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor. Ett kontrakt ska behandlas som ett varukontrakt även om det omfattar monterings- och installationsarbeten som ett underordnat inslag.
Ett tjänstekontrakt är ett kontrakt som gäller tillhandahållande av andra tjänster än de som avses med bestämmelserna om byggentreprenadkontrakt. Om en tjänst är en social tjänst eller annan särskild tjänst enligt bilaga 2 LOU/LUF gäller 19 kap. eller 19 a kap. LOU/LUF, beroende på om upphandlingen överstiger aktuellt tröskelvärde eller inte. Om en tjänst är en B-tjänst enligt bilaga 3 LUFS gäller 15 kap. eller 15 a kap. LUFS beroende på om upphandlingen överstiger direktupphandlingsgränsen eller inte.
Ett byggentreprenadkontrakt är ett kontrakt som gäller utförande av arbeten, eller både projektering och utförande av arbeten, som kan knytas till någon av de verksamheter som anges i bilaga 1 till LOU/LUF, eller avser utförande eller både projektering och utförande av ett byggnadsverk. Ett kontrakt är också ett byggentreprenadkontrakt om kontraktet medför att en entreprenör bygger ett byggnadsverk enligt krav som den upphandlande organisationen ställer upp. Ett sådant kontrakt är per definition ett byggentreprenadkontrakt oavsett hur kontraktet utformas. Definitionen skiljer sig språkligt något åt i LUFS.
Ett ramavtal är ett avtal som en eller flera upphandlande organisationer ingår med en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod. Ett ramavtal kan gälla varor, tjänster eller byggentreprenader. Ett ramavtal innebär inte i sig att en upphandlande organisation beställer en vara, en tjänst eller en byggentreprenad. Definitionen skiljer sig något åt i LUFS.
En koncession motsvarar delvis definitionen av ett kontrakt enligt LOU och LUF. En koncession är ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor. Den ingås mellan en upphandlande organisation och en koncessionshavare. Koncessionen ska vara en byggkoncession eller en tjänstekoncession. Ersättningen för arbetet eller tjänsten utgörs antingen av enbart rätten att utnyttja föremålet för koncessionen eller av dels en sådan rätt, dels betalning. För att det ska vara frågan om en koncession ska verksamhetsrisken övertas av koncessionshavaren.
Det finns vissa kontrakt som en upphandlande organisation tilldelar eller ramavtal som organisationen ingår som är undantagna från upphandlingslagarnas tillämpningsområde. EU-domstolen har sagt att bestämmelserna om undantag ska tolkas restriktivt. EU-domstolen säger också att det är den som åberopar undantaget som ska visa på omständigheter som gör det möjligt att tillämpa undantaget. Om en upphandlande organisation felaktigt åberopar ett undantag från upphandlingsreglerna finns risken att tilldelningen av kontraktet är en otillåten direktupphandling.
Upphandlingar med blandade kontrakt
Ett avtal kan innehålla en blandning av olika typer av kontrakt. Det kan till exempel omfatta både tjänster och byggentreprenader. Detta kallas för ett blandat kontrakt.
Det finns särskilda regler i upphandlingslagarna som talar om hur upphandlande organisationer får genomföra upphandlingar som innehåller blandade kontrakt, och i vissa fall vilken upphandlingslag som ska tillämpas.
Viktigt att klassificera avtalet rätt
Det är viktigt att avtalet som ska upphandlas klassificeras på rätt sätt. Detta eftersom olika regler kan gälla för olika typer av avtal. Till exempel är tröskelvärdet högre för byggentreprenader än för varor och tjänster medan direktupphandlingsgränsen är högre för upphandling av välfärdstjänster än vid annan upphandling. Ett annat exempel är att det finns olika regler för beräkning av upphandlingens värde beroende på vad som upphandlas.
Avtal med inslag av ramavtal och kontrakt
Ett avtal kan också ha inslag av ramavtal och kontrakt. I lagen finns det inga specifika regler för att avgöra om avtalet då ska klassificeras som ett ramavtal eller kontrakt.
Relaterade länkar
- Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)
- Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)
- Lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK)
- Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
- 1 kap. 15 § LOU/1 kap. 14 § LUF/2 kap. 14 § LUFS - definition kontrakt
- 1 kap. 24 § LOU/ 1 kap. 25 § LUF/2 kap. 30 § LUFS - definition varukontrakt
- 1 kap. 21 § LOU/ 1 kap. 21 § LUF/2 kap. 23 § LUFS - definition tjänstekontrakt
- 1 kap. 9 § LOU/ 1 kap. 8 § LUF/2 kap. 3 § LUFS - definition byggentreprenadkontrakt
- 1 kap. 20 § LOU/ 1 kap. 19 § LUF/ 2 kap. 20 § LUFS - definition ramavtal
- 1 kap. 8, 13 och 19 §§ LUK - definition byggkoncession, koncession och tjänstekoncession.