BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida
 

Vilka ska upphandla?

Organisationer inom offentlig sektor omfattas av reglerna för offentlig upphandling. De lagar som reglerar offentliga upphandlingar skiljer sig delvis i hur de beskriver de organisationer som ska upphandla enligt en viss upphandlingslag.

Gäller främst för offentlig sektor 


De organisationer som ska följa upphandlingslagstiftningen är främst organisationer inom offentlig sektor, men även vissa privata företag omfattas.

Om regler för upphandling

Olika benämningar i olika lagar

De organisationer som omfattas av skyldigheten att upphandla beskrivs olika i de olika upphandlingslagarna:

  • I lagen om offentlig upphandling (LOU) kallas de upphandlande myndigheter
  • I lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) kallas de upphandlande enheter
  • I lagen om upphandling av koncessioner (LUK) kallas de upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter
  • I lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) kallas de upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.

Vi använder vanligtvis begreppet upphandlande organisation som ett samlingsbegrepp för upphandlande myndighet och upphandlande enhet i våra texter. Nedan förklarar vi respektive begrepp.

Det är i första hand organisationerna själva som bedömer om de omfattas av upphandlingslagstiftningen eller inte.

Frågan om en organisation är en upphandlande myndighet eller enhet kan också avgöras av domstol i samband med en överprövning av en upphandling eller ett avtals giltighet, en skadeståndstalan eller i samband med ett ärende om upphandlingsskadeavgift.

Upphandlande myndigheter

Upphandlande myndigheter är statliga och kommunala myndigheter. Följande organisationer räknas också som myndigheter när upphandlingslagarna tillämpas:

  • beslutande församlingar i kommuner och regioner
  • offentligt styrda organ som de flesta kommunala och en del statliga bolag
  • sammanslutningar av en eller flera myndigheter, församlingar eller offentligt styrda organ enligt ovan.

Upphandlande enheter

De som tillämpar LUF kallas upphandlande enheter. LUF gäller för upphandling inom försörjningssektorerna, det vill säga vatten, energi, transporter och posttjänster.

Upphandlande enheter utgörs av

  • upphandlande myndigheter (se ovan)
  • företag som är verksamma inom försörjningssektorerna och som en upphandlande myndighet har ett bestämmande inflytande över
  • företag som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt.

För att det ska vara fråga om en upphandlande enhet enligt LUK ska organisationen bedriva sådan verksamhet som anges i bilaga 2 till LUK. Verksamheterna i bilagan till LUK skiljer sig något från de verksamheter som anges i LUF.

Upphandlande enheter i LUFS är desamma som i LUF. LUFS tillämpas om en upphandlande enhet ska genomföra en upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Offentligt styrda organ

Offentligt styrda organ är till exempel bolag, föreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse och där staten, en kommun, en region eller en annan upphandlande myndighet till största delen finansierar eller kontrollerar verksamheten. En förutsättning för att de ska räknas som offentligt styrda organ i denna mening är att behovet som organet tillgodoser inte är av industriell eller kommersiell karaktär.

För att bestämma om behovet är av industriell eller kommersiell karaktär eller inte måste det upphandlande organet ta hänsyn till samtliga omständigheter. Hit hör exempelvis hur organet drivs, konkurrenssituationen och vinstkrav. Detta framgår av praxis från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Inköpscentraler

Enligt LOU och LUF är en inköpscentral en upphandlande myndighet eller enhet som stadigvarande tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet i form av

  • anskaffning av varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter eller enheter, eller
  • tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter eller enheter.

En inköpscentral kan bedriva grossistverksamhet. Den som avser att anlita en inköpscentral behöver inte upphandla den tjänsten.

I LUFS är inköpscentraler reglerat på annat sätt. Där saknas bland annat möjlighet för inköpscentralen att bedriva grossistverksamhet. I LUFS behöver däremot inte en inköpscentral i alla lägen vara en upphandlande myndighet eller enhet. I sådana fall behöver dock vissa krav vara uppfyllda.

LUK saknar helt bestämmelser om inköpscentraler.

Inköpscentraler

Källhänvisningar

  • 1 kap. 22 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - definition upphandlande myndighet
  • 1 kap. 22 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), - definition upphandlande enhet
  • 1 kap. 20–21 §§ lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) – definition upphandlande myndighet och upphandlande enhet
  • 2 kap. 25–26 §§ lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) - definition upphandlande myndighet och upphandlande enhet
  • 1 kap. 18 § LOU – definition offentligt styrt organ
  •  1 kap. 17 § LUF/LUK – definition offentligt styrt organ
  • 2 kap. 19 § LUFS – definition offentligt styrt organ
  • EU domstolens dom i mål C–18/01 Korhonen punkt 48 – 51 samt HFD 2016 ref 67 – vad som ingår i bedömningen om ett offentligt styrt organ bedriver verksamhet av industriell eller kommersiell karaktär
  • 20 kap. LOU respektive LUF, avtalsspärr, överprövning och skadestånd
  • 21 kap. LOU respektive LUF, upphandlingsskadeavgift
  • 16 kap. LUFS respektive LUK, avtalsspärr, överprövning och skadestånd
  • 17 kap. LUFS respektive LUK, upphandlingsskadeavgift
  • 1 kap. 14 § LOU – definition inköpscentral
  • 1 kap. 13 § LUF - definition inköpscentral
  • 2 kap. 12 § LUFS – definition inköpscentral