BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida

Politiska mål banar väg för krav på nya jobb vid upphandling

Publicerad 26 november 2020

    STYRNING | Göteborgs stad har under flera års tid jobbat med sysselsättningsfrämjande åtgärder i sina upphandlingar. I takt med att politikerna har satt upp mål och riktlinjer har kännedomen ökat både bland medarbetare och leverantörer.

    Jonas Attenius, kommunalråd i Göteborg med ansvar för bland annat inköps- och upphandlingsfrågor, säger att grunden till framgången är att den politiska majoriteten är överens om att det är värt att ställa krav: 

    – Vi upphandlar för över 20 miljarder kronor per år och har ju alla möjligheter att använda upphandling som ett verktyg för att få den bästa affären, inte bara ekonomiskt utan också socialt och ekologiskt. 

    Det finns en klar politisk strategi i Göteborg som skapar förutsättningar för hela organisationen att använda sysselsättningskrav som arbetsmarknadsverktyg. 

    Vägen från politiskt mål till riktlinje 

    Sedan 2012 finns social hänsyn vid upphandling med som ett politiskt beslutat mål med ett eget avsnitt och öronmärkta resurser i stadens budget. 2014 hade målet utvecklats till ett politiskt uppdrag till bolag och förvaltningar om att 50 procent av alla upphandlingar av tjänster skulle ta social hänsyn. 2016 antog dessutom kommunfullmäktige en inköps- och upphandlingspolicy som slår fast både att – och hur – staden ska arbeta för sysselsättningsfrämjande åtgärder. 

    – De tydliga riktlinjerna har varit ett stort stöd för oss som jobbar med de här frågorna varje dag. Det har underlättat mycket i kontakten med bransch- och fackliga organisationer, säger Maja Ohlsson, samordnare och specialist inom uppföljning på Inköp och upphandling på Göteborgs stad.   

    Policyn ger långsiktighet i arbetet 

    Enligt Maja Ohlsson kunde det i början vara en tuff utmaning att få olika delar av organisationen att våga ställa sysselsättningskrav. Sedan policyn kom på plats som riktlinje har det blivit lättare att agera i hela organisationen och därmed skapa fler jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden. 

    – Det svåra är vägen fram till en policy. Sedan rullar det bara på, inte minst då vi följer upp resultatet enligt budgeten fyra gånger per år, säger hon. 

    Jonas Attenius håller med om att en fastslagen policy fungerar långsiktigt: 

    – Den typen av riktlinjer gäller ju och ska följas oavsett politisk ledning.       

    Ställer alltid krav på anställning 

    Den modell som Göteborg arbetar efter är snarlik den nationella modellen för sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. En skillnad är dock att Göteborg alltid kräver att leverantörer ska erbjuda jobb. Praktikplatser räcker inte. 

    – Det är lika mycket arbete med att ta fram en praktikplats som att ordna en anställning. Vi vet vad det betyder för de enskilda i målgruppen att kunna få en lön, teckna hyreskontrakt eller ta ett lån, säger Maja Ohlsson.  

    Modellen innebär en gyllene chans 

    Carina Kilander, upphandlare på Familjebostäder, intygar att modellen fått en positiv klang på den lokala arbetsmarknaden. 

    – Att vi ställer sysselsättningskrav och leverantörerna ordnar jobb innebär en gyllene chans för många människor. Det har varit lyckosamt och i många fall lett till anställningar även på sikt, säger Carina Kilander.      

    Göteborgs stad bad dem som fick arbete via upphandling under 2017 om samtycke till kontakt för uppföljning. 68 procent gav sitt samtycke och telefonenkäten visade att 80 procent av dem hade arbete i slutet av 2018. 

    Kreativ dialog ger nya arbetsuppgifter 

    Det är framför allt vid upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader som Göteborg ställer numerära krav på anställningar. Den rådande högkonjunkturen i byggbranschen har dock gjort att staden har fått nöja sig med att ställa krav på den vinnande leverantören om en dialog kring möjligheterna att skapa jobb. 

    – Det råder en sådan brist på arbetskraft att vi har fått mjuka upp kraven. Den kreativa dialogen har å andra sidan gjort att vi har kunnat få in personer i uppdraget utan att de nödvändigtvis har kompletta yrkeskunskaper, exempelvis som hantlangare till snickare, säger Carina Kilander.  

    God kommunikation skapar tillit 

    Erfarenheterna från Göteborg stad visar att kommunikationen kring sysselsättningskraven är central.  Längs resan har politiker och tjänstemän fått hjälpa medarbetare och leverantörer att förstå fördelarna och nysta upp orosmolnen. 

    – Det är viktigt att vi politiker informerar om varför vi jobbar med krav på sysselsättning. För en del är det här fortfarande en kunskapsfråga, så vi måste kunna förklara för meningsmotståndare och andra, säger Jonas Attenius.   

     För andra företag är det i stället en kompetensförsörjningsfråga, både på kort och lång sikt.  

    – Då gäller det att vi har en god relation till näringslivet och hjälper de leverantörer som gärna vill ta socialt ansvar, säger Jonas Attenius.    

    Maja Ohlsson håller med om att bygga tillit är avgörande. Förut kunde kraven bli ifrågasatta av fackliga organisationer och leverantörer, men nu vet alla berörda att staden strävar efter att hitta rätt personer och ”ge dem extra kompetens”.   

    – Det ger enorma samhällsvinster när någon lämnar ett bidragsberoende och kommer ut i arbete. Om vi vill att barnen i vårt samhälle ska ha det bra, då ska vi se till att ordna jobb åt deras föräldrar, säger Maja Ohlsson.