Förbered upphandling av tillgängliga varor, tjänster och miljöer
Innan ni genomför upphandlingar med krav på tillgänglighet behöver ni planera och förbereda arbetet. Där ingår att kartlägga och analysera behoven och marknaden.
Innehåll på denna sida
Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt
- lagen om offentlig upphandling (LOU)
- lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)
Vad säger lagen om att ställa krav på tillgänglighet
Enligt upphandlingslagarna (och de EU-direktiv som lagstiftningen genomför) är upphandlande myndigheter och enheter (upphandlande organisationer) i vissa fall skyldiga att ställa krav på tillgänglighet.
Om värdet av en upphandling är högre än gällande tröskelvärden och det som upphandlas ska användas av fysiska personer ska sådana krav som regel alltid ställas. Det gäller oavsett om det som köps in ska användas av medarbetare på den upphandlande organisationen eller av allmänheten.
Skyldigheten innebär att i alla upphandlingar där kontraktsföremålet ska användas av fysiska personer ska varje upphandlande organisation göra en bedömning om det är relevant att ställa krav på tillgänglighet.
Undantag endast om det finns särskilda skäl
Undantag får göras, men endast om det finns särskilda skäl. Det är den upphandlande organisationen som har bevisbördan för att visa att det finns sådana särskilda skäl och skälen ska vara kopplade till föremålet för upphandlingen.
En situation där undantagsbestämmelsen skulle kunna vara aktuell är där det redan från början står klart att det som ska upphandlas inte kommer att användas av personer med funktionsnedsättning.
Oavsett om undantagsbestämmelsen är tillämplig eller inte, kan de bestämmelser som finns i speciallagstiftningen om krav på tillgänglighet vad gäller byggnadsverk eller inom kollektivtrafikområdet vara tillämpliga.
Bestämmelserna om tillgänglighet gäller vid upphandlingar vars värde överstiger de så kallade tröskelvärdena. För upphandlingar under tröskelvärdena och vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster gäller inte bestämmelserna om tillgänglighet. Även i de upphandlingarna bör tillgänglighetskrav dock övervägas.
Tröskelvärden och direktupphandlingsgränser
Men även om det inte finns någon skyldighet i lagen att ställa krav på tillgänglighet så kan man gärna göra det ändå, så länge man följer upphandlingsprinciperna.
Vi har tagit fram en checklista för att bedöma om krav på tillgänglighet ska ställas.
Förutsättningar att ställa krav på tillgänglighet
För att öka förutsättningarna för att kunna genomföra inköp med krav på tillgänglighet är det avgörande att det finns ett stöd för detta hos verksamhetens ledning. Innan det ställs villkor behöver arbetet därför vara förankrat hos ledningen och internt i verksamheten.
Ledningen behöver inte minst ha kännedom om förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken. I förordningen står det bland annat att alla statliga myndigheter har ansvar för att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Myndigheterna ska medverka till att personer med funktionsnedsättning får full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.
Fokus delaktighet - ett verktyg för en tillgänglig myndighet (mfd.se)
Många upphandlande organisationer har en inköpspolicy som innehåller riktlinjer för inköpen. Komplettera gärna en sådan inköpspolicy med riktlinjer för tillgänglighet, både för det som köps in för användning i verksamheten och för det som ska användas av allmänheten.
Brist på tillgänglighet är en form av diskriminering
Tänk på att bristande tillgänglighet kan vara en form av diskriminering. Så kan vara fallet när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder.
Arbetet med aktiva åtgärder handlar om att undersöka om det finns risker för diskriminering, att analysera orsakerna till detta och att arbeta med förebyggande åtgärder. En myndighet eller företag som diskriminerar någon genom bristande tillgänglighet kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som utsatts.
Bristande tillgänglighet (DO:s webbplats)
Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund (DO:s webbplats)
Förutsättningarna för att arbeta med tillgänglighetskrav vid inköp varierar mellan olika upphandlande organisationer.
Det kan vara till hjälp att fundera över följande:
- Vilka kunskaper finns internt?
- Vilka resurser finns internt?
- Vilka krav ställs idag? Vilka inköpsrutiner finns det?
- Kan arbetet samordnas med andra, både internt och externt?
- Vilka resultat eftersträvas, både på kort och på lång sikt?
Det finns flera myter om tillgänglighet i offentlig upphandling. Till exempel kan myterna handla om att det inte är någonting man är skyldig att ta hänsyn till eller att det omotiverat för att det berör så få personer. Det kan vara bra att fundera över vilka uppfattningar som finns i er organisation i ett inledande skede av upphandlingen.
Myt: Att ställa krav på tillgänglighet i upphandling är bra men ingenting som är nödvändigt.
Stämmer inte, i vissa situationer och under vissa förutsättningar är det ett lagkrav i upphandlingslagstiftningen och i andra regelverk.
Myt: Att upphandla tillgängligt är att lägga pengar på fel saker eftersom det berör så få personer.
Stämmer inte. Cirka en femtedel av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Det kan vara rörelse, hörsel-, synnedsättning eller medicinsk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning. De flesta av oss får dessutom förr eller senare någon form av funktionsnedsättning när vi blir äldre.
Resurser, kompetens och ansvarsfördelning
Inköpspolicyns målsättning bör förankras internt hos er. Det är en förutsättning för att vid inköp kunna ställa krav på tillgänglighet på ett systematiskt och strukturerat sätt.
- Säkerställ att det finns både personella och ekonomiska resurser.
- Säkerställ att medarbetarna har nödvändig kompetens inom området.
- Definiera roller och ansvar.
Använd befintliga processer
Ett bra tillvägagångssätt för att få arbetet med tillgänglighetskrav förankrat i er verksamhet, är att integrera detta i processerna som ni redan använder. Om tillgänglighetsaspekten arbetas in i existerande checklistor, vägledningar, rapporteringssystem, kommunikation och så vidare, blir det en naturlig del av verksamheten för de som direkt ska arbeta med frågan.
Planera upphandling med tillgänglighetskrav
Innan ni genomför upphandlingar med villkor som syftar till att öka tillgängligheten behöver ni planera och förbereda arbetet. Ett första steg är att beskriva syfte, krav och vad som ska uppnås innan ni ställer krav på tillgänglighet. Vilka behov är det som ska tillgodoses? Vad är målet och syftet med upphandlingen?
I planeringsfasen hanterar ni följande uppgifter:
- Definiera mål och syfte för arbetet med tillgänglighet i den aktuella upphandlingen.
- Planera vad som behöver kartläggas och analyseras inför upphandlingen.
- Identifiera samarbetspartners.
Definiera mål och syfte samt förbered upphandlingen
Det är viktigt att definiera vilket mål och syfte ni som upphandlande organisation har med att arbeta med tillgänglighetskrav i den aktuella upphandlingen. En tydlig målsättning är en förutsättning för att kunna följa upp om önskade resultat har uppnåtts.
Under planeringsfasen inleder ni arbetet med bedömningen om det är aktuellt att ställa krav på tillgänglighet. I vissa fall är det obligatoriskt enligt upphandlingslagarna att ställa sådana krav.
Att samarbeta med olika aktörer kan vara värdefullt. Det kan exempelvis vara samverkan med intresseorganisationer, branschinitiativ eller myndigheter som har kunskap om tillgänglighet generellt, eller inom olika områden.
Här är några exempel:
- Myndigheten för delaktighet (MFD)
- Digital tillgänglighet (Myndigheten för digital förvaltning - DIGG)
- Tillgänglighet (Boverket)
- Funktionsrätt Sverige
Samarbete med andra upphandlande myndigheter kan också vara värdefullt. Samverkan är ett bra sätt att utbyta erfarenheter med andra och det kan finnas ekonomiska fördelar med att samordna resurser. Upphandlande organisationer kan få större påverkan på marknaden genom att samordna sin köpkraft för att möta gemensamma behov.
Samordningen kan ske i beställarnätverk. Där kan beställare på nationell, regional och lokal nivå tillsammans arbeta med behovsanalys, marknadsdialog och innovationsaktiviteter inför upphandling. Ett beställarnätverk ger ett underlag för de medverkande organisationerna att gemensamt eller var för sig genomföra upphandlingar.
Kartlägga upphandling med tillgänglighetskrav
I kartläggningsfasen är det centralt att fastställa inom vilka områden ni behöver ställa tillgänglighetskrav. Definiera målgruppen tydligt. Målgruppen kan vara allmänheten så väl som personer som arbetar på den upphandlande organisationen.
Ni ska även identifiera de frågeställningar ni behöver kartlägga och analysera vidare. Det kan exempelvis vara:
- Vilka risker för brister i tillgängligheten finns det för aktuell vara eller tjänst som ska upphandlas?
- Vilka krav är lämpliga att ställa?
- Hur ser förutsättningarna ut för tillgängliga varor och tjänster?
- Hur kan dialog föras med potentiella leverantörer?
Finns det tydliga ledningsbeslut om hur verksamheten ska arbeta med tillgänglighet, exempelvis genom en likabehandlingsplan, kan kartläggningsfasen redan var genomförd på en övergripande nivå genom policy- eller strategibeslut.
I kartläggningsfasen hanterar ni följande uppgifter:
- Identifiera om det finns aktuella och potentiella risker för brist på tillgänglighet för den aktuella varan eller tjänsten.
- Identifiera hur förutsättningarna ser ut i den aktuella branschen.
Myt: Att anpassa det som upphandlas till alla användare är omöjligt
Stämmer inte. Genom att tänka inkluderande eller universell utformning inbegriper man många fler användare. Man tänker brett från början och lägger ner mer tid i behovs- och marknadsanalysen. Den tiden får man som regel igen senare, när man slipper anpassa det som köpts in.
Om upphandlande organisationer i ett tidigt skede av inköpsprocessen använder sig av principen om universell utformning, så kan det leda till stora vinster både för miljön och människor. Universell utformning innebär att utforma nya produkter, miljöer, program och tjänster för att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller specialutformning.
Att tillämpa universell utformning när upphandlingsprocessen startar bäddar för att fler kan använda det som köps in, och samtidigt hjälpa till att hålla nere kostnaderna. Att göra en byggnad eller webbplats tillgänglig från början behöver i många fall inte öka totalkostnaden. Specialanpassningar för att tillgängliggöra byggnaden eller webbplatsen i ett senare skede kostar ofta mer.
I regeringens nationella upphandlingsstrategi anges att det är viktigt att upphandlande organisationer i ett tidigt skede av upphandlingsprocessen tillämpar principen om så kallad universell utformning, det vill säga tänker strategiskt för att säkerställa att produkter och tjänster kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare.
Standard för universell utformning
Det finns en standard som beskriver hur hela organisationen kan anta ett processdrivet angreppssätt med universell utformning som relaterar till alla aspekter av design, utveckling och tillverkning. En central del av angreppssättet är att genomgående involvera användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Att få fram tillgängliga produkter och tjänster är syftet. Kraven är allmänna och avsedda att vara tillämpliga på alla relevanta delar av alla organisationer.
Kartläggning av användare
Kartlägg vilka som brukar använda föremålen som upphandlas, och vilka som förväntas använda dem framöver. Kartlägg också under vilken tidsperiod som behovet kommer att finnas.
Det är också viktigt att kartlägga vilka som inte brukar vara användare och anledningen till att de inte är det. Vad behöver i göras för att ännu fler ska kunna använda det som köps in i största möjligaste mån? Tänk på att behoven och förutsättningarna för användarna är olika, och att de dessutom varierar över tid och i olika situationer.
Universell utformning handlar om att utveckla långsiktiga processer som involvera många olika aktörer. Syftet med det är att skifta perspektiv i utvecklingen av produkter, miljöer, program eller tjänster. En bra funktion och utformning i samhället gynnar alla, inte bara personer med funktionsnedsättning.
Checklista för kartläggning av användare
- Vilka brukar använda produkten eller tjänsten som ska köpas in? Fastställ användare.
- Vilka brukar inte använda produkten? Identifiera icke-användare.
- Varför använder vissa inte produkten eller tjänsten? Finns det några hinder som exkluderar potentiella användare?
- Vad skulle kunna göra det möjligt för det bredaste spektrumet av användare att få tillgång till, förstå, och använda produkten eller tjänsten? Specificera avsedda användare. Identifiera behov, egenskaperna och förmågorna hos avsedda användare för att möjliggöra användarmångfald.
I förberedelsefasen av en upphandling behöver du fundera på vilka områden som är viktigast att fokusera på för att skapa tillgänglighet i samhället. När du upphandlar ska du tänka på att alla ska ha tillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar samt tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster, inklusive digitala lösningar. Observera att uppräkningen inte ska ses som uttömmande.
Identifiera förutsättningarna i den aktuella branschen
Förutsättningarna för att säkerställa tillgänglighet på olika områden varierar mellan olika branscher. Det beror på vilka produkter som finns på marknaden eller vilka möjliga lösningar som branschen verkar vara kapabel att ta fram. Det är viktigt att bjuda in marknadsaktörer för att se vilka produkter som redan finns eller eventuella framtida lösningar som är på gång.
Tillgänglig byggnation
Byggnader och tomter ska vara tillgängliga så att alla i största möjliga mån ska kunna delta i samhället på lika villkor. Personer som har full rörlighet likaväl som personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp ska kunna använda byggnader. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av orienteringsförmåga ska kunna använda den byggda miljön.
Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet finns i plan- och bygglagen, samt i plan- och byggförordningen. Tillgänglighetskraven förtydligas i tillämpningsföreskrifter, bland annat i Boverkets byggregler. Det är byggherren som ansvarar för att reglerna uppfylls.
Vårt stöd för inköp inom byggområdet
Tillgänglighet (Boverkets webbplats)
Tillgänglig information och kommunikation
Digital offentlig service ska vara tillgänglig. Alla ska kunna kommunicera med och ta del av information från offentliga aktörer som myndigheter, kommuner och regioner.
För att åstadkomma tillgänglighet måste man följa kraven i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Genom införandet av lagen genomförde Sverige ett EU-direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, det så kallade webbtillgänglighetsdirektivet.
I upphandlingslagstiftningen framgår att om Europeiska unionen i en rättsakt har antagit obligatoriska krav på tillgänglighet, ska de tekniska specifikationerna bestämmas med hänvisning till den rättsakten. Webbtillgänglighetsdirektivet är en sådan rättsakt.
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service
För att leva upp till kraven på tillgänglighet vid offentlig upphandling av informations- och kommunikationstekniksprodukter och tjänster (IKT) kan man följa en europeisk standard som heter EN 301 549, som i sin tur bygger på den internationella standarden WCAG 2.1. Standarden innehåller beskrivningar av funktioner, metoder och egenskaper som IKT-produkter och – IKT tjänster måste ha för att vara tillgängliga.
Tillgänglighetsstandarden EN 301 549 (på engelska) (pdf)
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvarar för att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service får genomslag. Det är också till dem som man kan anmäla bristande tillgänglighet.
Lärande exempel: Skellefteå kommun upphandlar nya digitala lösningar
Självständiga medborgare oberoende av kommunen – med det målet angrep Skellefteå kommun utmaningen att leta efter digitala lösningar för personer med lägre kognitiv förmåga.
Tillgängliga transporter
Alla ska ha tillgång till kollektivtrafik såsom tåg, buss, flyg och båt, samt andra transporter som till exempel färdtjänst. Tillgänglighet när det gäller transporter omfattar hela resan. Det innebär möjligheten att ta sig till hållplatsen eller fordonet, själva transporten, byten av färdmedel med mera.
När kollektivtrafik planeras och genomförs ska särskilda behov för personer med funktionsnedsättning tas hänsyn till. De färdmedel som används ska så långt det är möjligt vara lämpade för resenärer med funktionsnedsättning. Den som utövar sådan trafik ska se till att trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med olika former av funktionsnedsättningar. I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet med det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik.
Myt: Att upphandla tillgängligt är svårt eftersom det inte finns några produkter att köpa
Både en myt och en sanning. Genom att tidigt ha en dialog med leverantörerna får de information om vilka behov upphandlande organisationer har när det gäller tillgänglighet. Leverantörerna kan i sin tur berättade vad de har ett erbjuda när det gäller befintliga produkter, men även få möjlighet att utveckla nya produkter som möter behoven.
Analysera förutsättningarna för tillgänglighetskrav
Under analysfasen gör ni en bedömning av förutsättningarna för att ställa tillgänglighetskrav i den aktuella upphandlingen genom att analysera den kunskap som samlats in under planerings- och kartläggningsfaserna.
En större eller mindre del av analysen kan redan vara genomförd på en övergripande nivå i samband med policy- och strategibeslut. Vid större upphandlingar eller för att anpassa till lokal och regional nivå kan ni ändå behöva göra en mer ingående analys för att kunna göra en korrekt bedömning av just den upphandlingen.
Om det finns tydliga ledningsbeslut hur verksamheten ska arbeta med tillgänglighet, exempelvis genom en likabehandlingsplan, inköpspolicy eller liknande, kan analysfasen redan vara genomförd på en övergripande nivå genom dessa policy- eller strategibeslut.
I analysfasen hanterar ni bland annat följande uppgifter:
- Gör en marknadsanalys
- Gör en analys av förutsättningarna för aktuell bransch på den lokala eller regionala marknaden
- För dialog med aktuella aktörer
- Analysera vilka krav som är lämpliga att ställa i upphandlingen.
Det är viktigt att med god framförhållning göra en marknadsanalys av hur möjligheterna att ställa tillgänglighetskrav ser ut i en aktuell upphandling. När det gäller krav på tillgänglighet kan det vara svårt för upphandlande organisationer att känna till vad marknaden kan erbjuda inom olika områden. Samtidigt kanske inte leverantörerna känner till vilka behov upphandlande organisationer har när det gäller tillgänglighet.
Analysen kan till exempel ta hänsyn till kontraktets värde för hela kontraktstiden, hur många år kontraktet löper och huvudsaklig bransch. En övergripande analys kan redan vara genomförd och kan enbart behöva kompletteras för den aktuella upphandlingen.
Varje upphandlande organisation behöver göra sin analys på lokal eller regional nivå för att bedöma hur möjligheterna ser ut i samband med en viss upphandling eftersom det finns regionala skillnader. Under analystiden bör den upphandlande organisationen samråda med lämpliga aktörer, till exempel näringslivet, branschorganisationer, leverantörer och andra relevanta organisationer.
För att få en väl underbyggd marknadsanalys och skapa goda förutsättningar för att lyckas med en upphandling med tillgänglighetskrav kan även en tidig dialog med leverantörer samt andra relevanta aktörer behövas. Det är också viktigt att föra en dialog i den egna organisationen med berörda interna parter inför dialogen med leverantörer och andra organisationer.
Analysera förutsättningarna i aktuell bransch
Förutsättningarna för att ställa krav på tillgängliga produkter och tjänster varierar mellan olika branscher. Det beror på vilka produkter som finns på marknaden eller vilka möjliga lösningar som branschen har kompetens att ta fram. Vissa branscher har hög utvecklingstakt, till exempel IT, så gör en omvärldsanalys. Kontakta andra upphandlande organisationer som har erfarenhet av att ställa tillgänglighetskrav i upphandlingar och ta hjälp av dem. Analysera om det till exempel finns några särskilda utmaningar inom branschen och hur ni i sådana fall bör hantera det i samband med upphandlingen.
Stora offentliga upphandlare kan genom upphandling styra marknadslösningar så att de blir innovativa och tillgängliga. Många gånger kan expertisen och de nya idéerna finnas ute i innovativa företag. Genom att använda metoder för innovationsupphandling kan den offentliga sektorn stimulera utvecklingen av helt nya innovativa lösningar som kan utveckla att säkerställa god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Innovationsupphandling är ingen metod eller upphandlingsförfarande utan mer ett formaliserat sätt att främja utveckling i och genom upphandling. En innovationsupphandling följer samma process som all annan upphandling.
När kan innovationsupphandling vara till nytta?
- Det finns behov som inte kan tillgodoses med befintliga lösningar på marknaden.
- Det är en bransch med hög utvecklingstakt, till exempel medicinteknik eller IT.
- Det finns behov att hantera akuta samhällsutmaningar som till exempel en åldrande befolkning som har funktionsnedsättningar.
Skellefteå kommun upphandlar nya digitala lösningar för mer delaktighet i kommunen
Det kan finnas många produkter eller idéer som kan förbättra tillgängligheten som inte den upphandlande organisationen känner till om den inte har en dialog med leverantörer och andra aktörer.
Tidig dialog kan innebära att träffa potentiella leverantörer, experter och andra aktörer för att få kunskap om hur tillgänglighetskrav kan ställas på bästa möjliga sätt i den aktuella upphandlingen. Genom dialog kan ni även få information om vilka lösningar marknaden kan erbjuda utifrån upphandlingens mål och syfte gällande tillgänglighet.
Dialog är viktig genom hela inköpsprocessen, oavsett om det är inför en upphandling, under annonsering eller när ni följer upp tecknade avtal. Den tidiga dialogen är en del av marknadsanalysen. Vilka metoder som ska användas beror bland annat på vad som ska upphandlas och er tillgängliga tid och resurser.
Tänk också på att det är viktigt att föra en intern diskussion inför dialogen med leverantörer. Vilka behov av tillgänglighet är det som ska tillgodoses med upphandlingen? Med en god intern kommunikation och samverkan blir underlaget bättre och även förutsättningarna för att dialogen ska bli framgångsrik.
En tidig dialog kan öppna upp för möjligheten att utveckla verksamheten. Om det är kritiskt för verksamheten att uppnå högt ställda mål om delaktighet och tillgänglighet kan en tidig dialog bidra till att ni får in flera förslag till lösningar på de behov som behöver mötas. Den tidiga dialogen kan även göra att ni ser nya möjligheter, som exempelvis att skifta från att upphandla en vara till att upphandla en tjänst. Den tidiga dialogen kan också inspirera leverantörer att ta fram nya lösningar eller utveckla gamla.
Genom tidig dialog kan ni tillsammans med leverantörer lära er mer om de samhällsutmaningar vi står inför, till exempel en åldrande befolkning som har stort behov av tillgänglighet. Genom att ni efterfrågar bättre, nya eller transformativa lösningar kan leverantörer få inspiration till utveckling och innovation. Och om det finns en mångfald av aktörer, varor och tjänster gynnar det en god offentlig affär.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
En viktig utgångspunkt i upphandling är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige skrev under 2009. FN uttrycker att det är oacceptabelt att använda offentliga medel i upphandling för att skapa eller vidmakthålla den ojämlikhet som oundvikligen blir följden av otillgängliga tjänster och anläggningar.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Regeringens webbplats)
- Lagen om offentlig upphandling (LOU)
- Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)
- Diskrimineringslagen (2008:567)
- 8 kap. 1, 2 och 12 §§. plan- och bygglagen (2010:900)
- Lag om tillgänglighet till digital offentlig service (2018:1937)
- Lagen (2010:1065) om kollektivtrafik
- Lag (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik
- Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
- Allmän kommentar nr 2 (2014) från kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om artikel 9 Tillgänglighet