BETA | Du är nu på Upphandlingsmyndighetens betawebbplats – en version som fortfarande är under utveckling. Information om vår betawebbplats.

Startsida

Uppföljning av arbetsrättsliga villkor

Uppföljningen är viktig och nödvändig av flera anledningar. Genom att följa upp de arbetsrättsliga villkoren bidrar ni som upphandlande myndighet eller enhet till att skapa trovärdighet för din verksamhet. Om ingen uppföljning äger rum finns det risk för att oseriösa företag gynnas då företag som kanske inte uppfyller villkoren ändå kan konkurrera om ett kontrakt.

Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt 

  • lagen om offentlig upphandling (LOU) 
  • lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) 
  • lagen om upphandling av koncessioner (LUK). 

Uppföljningen kan ses som en stegvis process och påbörjas redan efter att det upphandlande kontraktet har tecknats. Ett första steg i uppföljningen kan omfatta egenrapportering för att sen eventuellt fortsätta med en vidare uppföljning som steg två. 

Konkretisera planen för uppföljning 

Har ni beskrivit en uppföljningsplan i upphandlingsdokumenten behöver ni nu när kontraktet är på plats konkretisera och arbeta fram en tidsplan för uppföljningen. Ni bör även informera er leverantör om de väsentliga delarna i planen. Om ni inte redan har en uppföljningsplan är det nu dags att börja planera för hur ni i er organisation ska genomföra uppföljningen. 

För att göra uppföljningsplanen konkret kan ni använda er av de risker för oskäliga arbetsvillkor som ni tidigare har identifierat. I leverantörens anbud eller efter dialog med leverantören bör ni kunna få fram information eller indikatorer för att prioritera omfattningen av uppföljningen. 

Detta skulle kunna vara: 

  • Ska utstationerade arbetstagare medverka vid utförandet av kontraktet och i sådana fall till hur stor del? 
  • Vilka underleverantörer ska eventuellt medverka vid utförandet av kontraktet? 
  • Framgår det av eventuella ledningssystem vilken kontroll ni bedömer att leverantören har över underleverantörerna som ska medverka i att utföra kontraktet? 
  • Har det uppmärksammats brister i leverantörens och eventuella underleverantörers betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter? 
  • Finns det några förfallna skulder hos Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten? 

Ett ytterligare sätt för att kunna prioritera vad ni ska fokusera er avtalsuppföljning på, är att skicka ut ett egenrapporteringsformulär till leverantören.  

Etablera kontakt med ansvarig person hos leverantören 

I samband med till exempel uppstartsmötet är det bra att identifiera den kontaktperson hos leverantören som är ansvarig för att bistå er i uppföljningen. I dialogen med leverantören bör ni diskutera eventuella funderingar som leverantören har kring uppföljningsplanen. 

Egenrapportering från leverantören  

Som ett första steg i uppföljningen kan ni skicka ut ett formulär för egenrapportering till leverantören. Vi har tagit fram ett förslag på hur ett formulär för egenrapportering kan se ut. Leverantören fyller där i de alternativ som stämmer överens med hur den anser sig uppfylla villkoren. 

Upphandlingsmyndighetens formulär för egenrapportering 

Om du har bifogat formuläret för egenrapportering redan i upphandlingsdokumenten, ber du leverantören fylla i och skicka tillbaka det till er. En rekommendation är att skicka ut formuläret så snart som möjligt efter kontraktstarten. Då får din organisation möjligheter att följa upp eventuella avvikelser och brister i uppfyllandet av villkoren. Genom att genomföra uppföljningen tidigt visar ni att ni inte kommer att acceptera att en leverantör inte uppfyller de arbetsrättsliga villkoren som den accepterade att följa vid anbudsinlämnandet. 

I egenrapporteringen är det viktigt att leverantören beskriver alla arbetstagare som utför arbete enligt kontraktet. Det kan vara leverantörens och underleverantörens anställda, men även inhyrd personal. Bemanningsföretaget betraktas också som en underleverantör. De arbetsrättsliga villkoren ska gälla alla underleverantörer som direkt medverkar till att utföra kontraktet, oavsett antal mellanled. 

Arbetsrättsliga villkor för underleverantörer 

Om det förekommer flera yrkesgrupper som utför kontraktet bör ni fundera på hur ni gör det enklast och tydligast för leverantören att fylla i det. Till exempel kan både målare, glassättare och eventuellt andra yrkesgrupper, som har olika arbetsrättsliga villkor från olika kollektivavtal, utföra kontraktet. Om så är fallet kanske det blir enklast att skicka med flera formulär för egenrapportering, en för varje yrkesgrupp. 

Resultatet från egenrapporteringen kan ge er en möjlighet att prioritera vilka leverantörer, eller underleverantörer, som det kan vara lämpligt att genomföra en vidare uppföljning av. 

Kom ihåg att egenrapporteringen från leverantören kan begäras in flera gånger under avtalstiden om ni bedömer att det behövs, till exempel om underleverantörer byts ut. 

Olika sätt för leverantören att uppfylla villkoren 

Utgångspunkten för den leverantör som tilldelas ett kontrakt är att den ska uppfylla de arbetsrättsliga villkor som ställts för fullgörande av kontraktet och säkerställa att eventuella underleverantörer också gör det. Det innebär att villkor för lön, arbetstid och semester ska vara i nivå med eller över det som anges av den upphandlande organisationen. 

Det är leverantören som ska kunna redovisa på vilket av de alternativa sätten som villkoren uppfylls. 

Arbetsrättsliga villkor för underleverantörer 

De arbetsrättsliga villkoren kan uppfyllas på flera alternativa sätt. Lagstiftningen ger detta utrymme som ett sätt att upprätthålla principen om likabehandling. Bland annat med anledning av att kollektivavtalen i Sverige ska anses vara likvärdiga. Leverantören kan därmed uppfylla villkoren på följande sätt: 

  • Leverantören tillämpar de villkor som du har ställt i upphandlingen. 
  • Leverantören är bunden av och tillämpar det centrala kollektivavtal som ligger till grund för de villkor som du har ställt i upphandlingen eller ett lokalt kollektivavtal som bygger på det centrala kollektivavtalet. 
  • Leverantören är bunden av och tillämpar ett annat centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen, eller ett lokalt kollektivavtal som bygger på det centrala kollektivavtalet. 
  • Leverantören tillämpar villkor för lön, semester och arbetstid i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen utan att vara bunden av det. 
  • Leverantören är en arbetsgivare som omfattas av en utstationeringssituation enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och tillämpar villkor om lön, semester och arbetstid i enlighet med denna lag. 

Begrepp och termer inom arbetsrättsliga villkor i upphandling

Kontroll av leverantörens egenrapportering  

När ni har fått in egenrapporteringen från leverantören bör ni kontrollera leverantörens svar. Svaren leverantören har lämnat kan även ligga till grund för att prioritera hur ni ska gå vidare i er avtalsuppföljning. 

Tänk på att leverantörer som är bundna av kollektivavtal alltid ska anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren, oavsett vilka villkor som har angetts i kontraktet. En förutsättning är då att leverantören följer det kollektivavtal den är bunden till. Läs mer nedan om hur detta kan kontrolleras genom samarbeten. Det beror på att alla kollektivavtal anses vara likvärdiga. I praktiken kan det till exempel innebära att de villkor som leverantören tillämpar kanske inte stämmer överens med de villkor som ni har angett i upphandlingen. Men det ska jämföras med att arbetsmarknadens parter troligen har förhandlat fram andra förmånliga villkor, till exempel bättre arbetstids- eller semestervillkor som ska gälla för de anställda som berörs. 

Här följer en beskrivning av hur ni kan kontrollera de svar som leverantören har redovisat i den första delen av vårt formulär för egenrapportering. 

Upphandlingsmyndighetens formulär för egenrapportering 

  • Leverantören svarar att man tillämpar villkoren som angivits i upphandlingen utan att vara bunden av något kollektivavtal. Då kan ett sätt att säkerställa leverantörens efterlevnad av villkoren vara att genomföra en vidare uppföljning. Läs mer om hur en vidare uppföljning kan planeras längre ner. 

  • Om leverantören svarar att man är bunden av och tillämpar det kollektivavtal som ligger till grund för villkoren eller ett lokalt kollektivavtal som bygger på det centrala kollektivavtalet, bör ni be leverantören skicka in dokument som styrker detta. Det kan exempelvis vara en kopia av det påskrivna kollektivavtalet. Ibland kan arbetsgivarorganisationen ha en lista på medlemmar (en så kallad medlemsmatrikel) på sin webbplats som kan vara till er hjälp. Alternativt kan ni kontakta någon av de aktuella arbetsmarknadsparterna och kontrollera leverantörens svar. Viktigt att tänka på är att leverantören kan vara bunden av kollektivavtalet genom ett hängavtal. Det innebär att leverantören inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Enbart den fackliga organisationen har därför vetskap om att leverantören har tecknat ett hängavtal. 
    • Ni bör tänka på att om leverantören tillämpar ett lokalt kollektivavtal ska detta likställas med att leverantören tillämpar det centrala kollektivavtalet. Även om villkoren kan vara lite annorlunda i det lokala kollektivavtalet. 
  • Leverantören kan svara att den är bunden av och tillämpar ett annat centralt kollektivavtal som gäller i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen, eller ett lokalt kollektivavtal som bygger på det centrala kollektivavtalet. Om Upphandlingsmyndighetens formulär för egenrapportering används ska leverantören i dessa situationer fylla i den efterfrågade informationen i formuläret. Leverantören behöver även redovisa att det åberopade kollektivavtalet är för motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Får ni in den informationen bör ni kontrollera att det är ett kollektivavtal som gäller för motsvarande arbetstagare inom samma bransch, om ni inte redan har den informationen från behövlighetsbedömningen. Detta kan framgå av inledningen till kollektivavtalet. Ett alternativ är att kontakta någon av arbetsmarknadens parter och ta hjälp för att förstå innebörden av detta kollektivavtal.  
    • Ni bör även här kontrollera att leverantören är bunden av kollektivavtalet. Informationen om giltighetstiden i detta kollektivavtal är bra att känna till så att ni vet när en omförhandling av kollektivavtalet sker och kan ta reda på vilka villkor som har ändrats.  
    • Kollektivavtalets nivåer för lön, arbetstid och semester kan redovisas antingen genom att leverantören skriver ut dem i formuläret för egenrapportering eller att leverantören bifogar kollektivavtalet och beskriver var i kollektivavtalet villkoren framkommer. Detta är viktig information för att ni ska kunna kontrollera efterlevnaden av villkoren vid en eventuell vidare uppföljning. 
    • Om det skulle visa sig att kollektivavtalet som leverantören hänvisar till inte kan tillämpas för motsvarande arbetstagare inom den aktuella branschen, bör ni kontakta leverantören och föra en dialog om hur villkoren ka kunna uppfyllas. 
  • Leverantören kan även svara att de uppfyller villkoren genom att tillämpa (utan att vara bunden) villkoren för lön, semester och arbetstid i det kollektivavtal ni har baserat era villkor på eller i ett annat centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige för motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Begär eventuellt att leverantören ska redovisa hur det uppfylls, till exempel vilket kollektivavtal som tillämpas. Ett sätt att säkerställa leverantörens efterlevnad av villkoren i dessa fall är också att genomföra en vidare uppföljning. Läs mer om hur en vidare uppföljning kan planeras längre ner. 

  • Ett ytterligare alternativ att kunna uppfylla villkoren är att leverantören omfattas av en utstationeringssituation och tillämpar de villkor för lön, semester och arbetstid som gäller enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Genom att ha registrerat utstationeringen hos Arbetsmiljöverket kan leverantören visa att en utstationeringssituation föreligger. Arbetsmiljöverket ansvarar dock inte för att uppgifterna är korrekta. En leverantör som har utstationerade arbetstagare kan även välja att binda sig till ett aktuellt utstationeringskollektivavtal eller ett relevant centralt kollektivavtal. På Arbetsmiljöverkets webbplats kan ni ta del av utstationeringskollektivavtalen som finns inrapporterade till Arbetsmiljöverket. 

Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister 

Utstationeringskollektivavtal 

Begrepp och termer inom arbetsrättsliga villkor i upphandling 

Hur leverantören säkerställer att underleverantörer uppfyller villkoren 

I den andra delen av vårt formulär för egenrapportering ska leverantören redogöra för hur den säkerställer att eventuella underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet uppfyller villkoren. Detta kan leverantören beskriva genom att till exempel kopiera in sina egna villkorsformuleringar i avtalen med underleverantörerna, alternativt sina rutiner för att kontrollera efterlevnad av villkoren från underleverantörerna. 

Upphandlingsmyndighetens formulär för egenrapportering 

Vilka underleverantörer som ska medverka till utförandet av kontraktet kan ni ha fått information om redan i anbudet eller om ni och leverantören diskuterade detta i implementeringsfasen. Men kom ihåg att detta kanske har ändrat sig sedan dess. Om leverantören byter underleverantörer under kontraktstiden, bör ni ha säkerställt i kontraktsvillkoren att ni har möjlighet att kontrollera de nya underleverantörerna.  

Vissa kollektivavtal reglerar på vilket sätt ett kollektivavtalsbundet företag får anlita underleverantörer. Exempelvis får kanske inte kollektivavtalsbundna företag anlita underleverantörer som i sin tur inte har tecknat ett kollektivavtal. Men kollektivavtalet kan även reglera hur många led av underleverantörer ett kollektivavtalsbundet företag får anlita. Hänvisar leverantören till sådana eller liknande regleringar bör ni säkerställa detta med arbetsmarknadens parter, om ni inte själva kan kontrollera det i kollektivavtalet. Det kan vara information som kan vara värdefull i hur ni ska prioritera eller genomföra en eventuell vidare uppföljning av leverantören. 

Arbetsrättsliga villkor för underleverantörer 

Redovisning av hur eventuella underleverantörer uppfyller kontraktet 

I den sista delen i vårt formulär för egenrapportering ska leverantören redovisa hur eventuella underleverantörer som direkt medverkar i fullgörande av kontraktet uppfyller villkoren. Detta ska ske på samma sätt som för den första delen av formuläret för egenrapportering, då leverantören skulle redogöra för hur de uppfyller villkoren. 

Upphandlingsmyndighetens formulär för egenrapportering 

Samarbeten och annan extern information vid uppföljning  

I samband med uppföljningen är det lämpligt att samarbeta med andra, både externt och internt eller inhämta information från andra organisationer.  

Hantering av eventuella brister i egenrapporteringen  

Upptäcker ni brister i leverantörens egenrapportering är det viktigt att ni hanterar bristerna och följer upp dem. Utgå från de påföljder som återfinns i kontraktsvillkoren och er uppföljningsplan. 

Om brister uppstår ska ni så snart som möjligt påpeka detta till leverantören för att den ska få möjlighet att rätta till bristen. För att indikera vikten av att villkoren efterlevs bör ni bestämma inom vilken tidsram leverantören ska åtgärda bristen, om ni inte har angivit en specifik tid i upphandlingsdokumenten/kontraktet. 

Leverantören bör därefter sätta upp en tidsatt åtgärdsplan som ska godkännas av er. Hur snabbt åtgärderna ska vidtas beror på bristens art. Är åtgärdsplanen långvarig bör regelbundna uppföljningsmöten ske för att säkerställa efterlevnaden av åtgärdsplanen. Begär gärna någon form av bevis på att rättelsen har genomförts. Åtgärdas inte bristen inom angiven tid ska ni vidta sanktioner mot leverantören i enlighet med kontraktet. Det är lämpligt att föra en dialog med leverantören samt ge leverantören möjlighet att åtgärda bristerna innan olika sanktioner vidtas. 

Om bristerna finns hos underleverantörer kan leverantören eventuellt byta underleverantör som en del i åtgärderna. 

Uppföljning på övergripande nivå  

Som en ytterligare del av uppföljningen kan ni begära in uppgifter på en övergripande nivå när gäller såväl utbetalning av lön som arbetstid och semester. Till exempel kan ni begära in övergripande information från leverantörens anteckningar om arbetstagarnas arbetstid, förläggning av ordinarie arbetstid och semester samt övertid. 

Kom ihåg att ni kan kontrollera leverantörens inbetalning av arbetsgivaravgifter samt information om skatteskulder och kronofogdesskulder. 

Att hämta in bevis om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter

Det kan vara bra för er att känna till att leverantören är skyldig att informera arbetstagarna om när de ska arbeta och på vilka tider, enligt Europeiska unionens arbetstidsdirektiv 2003/88. Leverantören är även skyldig, enligt 12 § arbetstidslagen, att meddela ändringar mot ordinarie arbetstid minst 14 dagar i förväg. Likaså har leverantören en laglig skyldighet att tillhandahålla information om hur arbetstagarna har arbetat utöver ordinarie arbetstid, enligt arbetstidslagen 11 §. Dessa lagliga skyldigheter kan avtals bort i centrala kollektivavtal, vilket kan innebära att en leverantör som är bunden till ett kollektivavtal kan ha andra skyldigheter. Arbetstagaren har därmed andra rättigheter för att få information om när den ska arbeta. 

Arbetstidsdirektivet (EUR-Lex webbplats)

Arbetstidslagen (Sveriges riksdags webbplats) 

Arbetsgivare har även en skyldighet, enligt 6 § i lagen om anställningsskydd, att tillhandahålla och informera om de väsentliga delarna av anställningsavtalet eller anställningsförhållandet till arbetstagare. Detta innebär till exempel 

  • en beskrivning av arbetet, yrkesbenämning och tjänstetitel 
  • begynnelselön och andra avlöningsförmåner som arbetstagare har rätt till 
  • arbetstagarens normala längd på en arbetsdag eller arbetsvecka 
  • vilket eventuellt kollektivavtal som reglerar arbetsplatsens arbetsvillkor. 

Lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS 

Planering för en vidare uppföljning  

En vidare uppföljning kan ses som en del av den ordinarie uppföljningen och kan behöva genomföras av olika anledningar. Det kan exempelvis vara aktuellt att genomföra en vidare uppföljning vid dessa tillfällen: 

  • Om leverantören inte är bunden av ett kollektivavtal och anser sig tillämpa de arbetsrättsliga villkoren som bifogats i kontraktsvillkoren upphandlingsdokumentet. 
  • Om leverantören tillämpar ett kollektivavtal utan att vara bunden av det. 
  • Om information som lämnats i egenrapporteringen som inte går att verifiera. 
  • Vid eventuella arbetsrättsliga tvister mellan arbetstagarorganisationen och leverantören. 
  • Om det finns eventuella avslutade ärenden hos Arbetsmiljöverket. 
  • Vid klagomål på till exempel utförandet av kontraktet. 
  • Om andra upphandlande organisationers negativa erfarenheter från uppföljningar av samma leverantör. 

Observera att pågående arbetsrättsliga tvister eller avslutade ärenden hos Arbetsmiljöverket inte behöver innebära att leverantören brister i efterlevnad av de arbetsrättsliga villkoren. 

Både SKL Kommentus Inköpscentral och Statens inköpscentral genomför upphandlingar av ramavtal för revisions-/uppföljningstjänster där upphandlande organisationer kan avropa bland annat uppföljning av arbetsrättsliga villkor. 

Statens inköpscentrals ramavtal 

Sveriges Kommuner och Regioners ramavtal 

Utöver de situationer som nämns ovan bör ni alltid själva bedöma om det finns andra anledningar till att genomföra en vidare uppföljning. Ni bör göra bedömningen utefter vilka risker ni ser kan förekomma under utförandet av kontraktet samt hur stor risk det är att dessa inträffar. Ni bör även väga in hur strategiskt viktigt kontraktet är för er verksamhet. En lång kontraktstid kan innebära att ni kan behöva genomföra flera kontroller av olika slag. Det kan innebära en större påverkan på arbetstagare om den får oskäliga arbetsvillkor under en längre tid. 

För att få bäst träffsäkerhet på den fortsatta uppföljningen bör ni skaffa er kännedom om när olika typer av arbetsuppgifter ska utföras och om det finns skäl att misstänka att riskerna är större för vissa arbetstagare. 

Behandling av personuppgifter i samband med uppföljning av arbetsrättsliga villkor 

I samband med en vidare uppföljning av arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal kan det bli nödvändigt att ta del av personuppgifter. Vid behandling av personuppgifter gäller dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU)2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (GDPR)). Ni behöver därför säkerställa att ni kommer att behandla personuppgifter i enlighet med GDPR.  

Dataskyddsförordningen 

Dataskyddsförordningen (GDPR) Datainspektionens webbplats 

Uppföljning av eventuella brister från en vidare uppföljning  

Upptäcker ni brister avseende de arbetsrättsliga villkoren är det viktigt att ni påpekar dessa för leverantören. Därefter ska leverantören få möjlighet att rätta till bristen inom den tid ni kommer överens om eller inom den tid du eventuellt har angett i kontraktet. Vad som är en skälig tid för att åtgärda bristerna kan variera med hänsyn till vilken typ av brist det avser. För att visa på vikten av att villkoren efterlevs bör ni även vid dessa tillfällen bestämma inom vilken tidsram leverantören ska åtgärda bristen. Leverantören bör därefter sätta upp en tidsatt åtgärdsplan som ska godkännas av er.  

När leverantören har åtgärdat bristerna bör ni följa upp detta med leverantören. Fortsätter bristerna att uppstå bör ni analysera grundorsaken till varför bristerna uppstår alternativt överväga om ni ska utnyttja möjligheten att säga upp kontraktet eller gå vidare i er uppföljningsplan. Övervägandet ska självklart ske med hänsyn till hur stora bristerna är och vilka konsekvenser de har fått eller rimligtvis kan få. I våra mallar för kontraktsvillkor framgår att den upphandlande organisationen har en möjlighet att säga upp kontraktet under vissa förutsättningar. 

Upphandlingsmyndighetens mallar för kontraktsvillkor 

Justering av villkoren i kontraktet om kollektivavtalen omförhandlas  

Under kontraktsperioden kan det kollektivavtal som de arbetsrättsliga villkoren baseras på omförhandlas av arbetsmarknadens parter. Av den anledningen kan det vara bra att i kontraktsvillkoren ange kollektivavtalets giltighetstid och att en justering av de arbetsrättsliga villkoren kan komma att ske tidigast vid denna tidpunkt. Förslag på textformulering för justering av villkoren finns i våra kontraktsvillkor för arbetsrättsliga villkor.  

Upphandlingsmyndighetens mallar för kontraktsvillkor 

När ett nytt kollektivavtal finns på plats behöver ni ta kontakt med arbetsmarknadens parter för att få veta vilka nya villkor som ska gälla. Ni bör ha förståelse för att förhandlingar inför ett nytt kollektivavtal kan dra ut på tiden. Det är inte säkert att det är klart när det tidigare kollektivavtalet ska löpa ut. Vid dessa tillfällen bör ni förtydliga för er leverantör att era kontraktsvillkor ska fortsätta att gälla tills vidare.  

När ni har fått ta del av det nya kollektivavtalet behöver ni meddela leverantören om de nya nivåerna avseende lön, semester och arbetstid och att leverantören ska börja tillämpa de justerade villkoren. Om ni har använt våra mallar för kontraktsvillkor framgår där att leverantören senast inom 30 dagar, från det att den mottog sådan underrättelse, ska börja tillämpa de justerade villkoren. 

Dokumentation vid uppföljning  

Under hela uppföljningen är det viktigt att dokumentera resultatet av uppföljningsarbetet. Dokumentationen är viktigt för att ha grund för att kunna vidta åtgärder och eventuella sanktioner. Särskilt om ni skulle hamna i en tvist med leverantören eller vill säga upp kontraktet är det viktigt att uppföljningen är dokumenterad. Utöver dessa anledningar är dokumentationen viktig om ni i en ny upphandling ska ha skäl till att kunna förkasta leverantören för att ha åsidosatt tillämpliga arbetsrättsliga skyldigheter enligt 13 kap. 3 § första punkten enligt LOU eller motsvarande bestämmelser i LUF och LUK. 

Exempel på dokumentation som kan vara relevant är: 

  • Leverantörens svar i egenrapporteringen. 
  • Hur ni har verifierat uppgifterna och vilket resultat det gav. 
  • Vilka eventuella åtgärder som har vidtagits. 
  • Vilka risker som har identifierats och varför en vidare uppföljning bör genomföras eller inte. 
  • Hur uppföljningen har gått till och vad som kontrollerades. 
  • Vilka brister som har framkommit under uppföljningen. 
  • Vilka åtgärder som har vidtagits. 

Denna dokumentation tillsammans med den genomförda behövlighetsbedömningen inför upphandlingen kan sedan ligga till grund för nya behövlighetsbedömningar i kommande upphandlingar inom samma bransch eller avtalsområde. Med de erfarenheter som ni nu har tagit med er från uppföljningen bör ni även fundera på om ni behöver genomföra uppföljningar i liknande kontrakt och kommande upphandlingar. 

I vårt generella stöd om avtalsförvaltning beskrivs mer om hur ni kan utvärdera avtalsperioden, vilken kommunikation som kan behövas samt vad som behövs för den interna styrningen för att lyckas med uppföljningen. 

Om avtalsförvaltning