Upphandla luftfilter
Luftfilter uppskattas svara för ungefär 30 procent av ventilationssystemets energianvändning. Genom att ställa krav vid upphandling är det möjligt att påverka den energianvändning som luftfilter ger upphov till.
Innehåll på denna sida
Energianvändning hos luftfilter
Luftfilter är produkt som inte har någon egen energianvändning. Filtren bidrar dock till ventilationsanläggningens energianvändning genom det tryckfall som finns över filtret, som fläkten behöver kompensera för.
Fläktarna för ventilation i byggnader uppskattas använda ca 11 TWh el årligen inom EU. Av ventilationssystemets energianvändning uppskattas luftfiltren svara för ungefär 30 % (Svensk Ventilation).
Förbrukningsvara inom offentlig sektor
Luftfilter är en del av en byggnads ventilationssystem och syftar till att skapa en god inomhusmiljö i byggnader samt att minska nedsmutsning av ventilationssystemet. Filtren bör bytas regelbundet, ca 1–2 gånger per år beroende på inomhusmiljökrav och luftens kvalitet där byggnaden är belägen. Luftfilter är därmed en förbrukningsvara som köps inom offentlig sektor.
Påverka genom att ställa krav
Tryckfallet över luftfilter i en ventilationsanläggning varierar för olika typer av filter med samma avskiljningsgrad av partiklar. Ett filter med lågt pris i inköp kan resultera i högt tryckfall och medföljande hög energianvändning. Ett annat filter kan vara dyrare i inköp, men billigare i driftskedet och på så sätt ge en lägre totalkostnad.
Beställare av luftfilter har därför möjlighet att påverka den energianvändning som luftfilter ger upphov till genom att ställa relevanta krav på luftfilter i upphandlingsskedet, utan att för den skull göra avkall på avskiljningsgraden.
Marknaden för luftfilter
I Sverige har vi höga krav på inomhusklimat och har som regel god ventilation i våra byggnader. Detta torde leda till att marknaden för filter i Sverige är stor, även om uppgifter om marknadens storlek saknas.
Det finns ett 10-tal luftfiltertillverkare i Sverige och ytterligare ungefär sju företag som importerar och säljer luftfilter. Ventilationsaggregattillverkare gör aggregat i en mängd olika storlekar, filterstorleken bestäms sedan utifrån aggregat-dimensionerna. Ett 20-tal filterdimensioner står för ca 70 % av filtertyperna, resterande 30 % är specialdimensioner. Det skiljer sig i pris mellan standard-dimensionerna och specialdimensionerna.
Luftfilter i praktiken
Hur filter hanteras och används har påverkan på de krav som bör ställas på filter i en upphandling. Några av de aspekter som är viktiga att känna till och ta hänsyn till beskrivs här nedan.
Filterramen är det som själva filtret är fäst i. Filterramen har betydelse för filtrets totala avskiljningsgrad och för hanterbarheten av filtret. Ramen behöver vara styv för att den inte ska skjuvas under drifttiden. Skulle ramen ändra form kan läckage uppstå, vilket försämrar filtrets totala avskiljningsgrad.
Ramen har också stor betydelse för filtrets hanterbarhet. Filtret ska vara lätt att hantera även när driftteknikern tar ut det ur aggregatet efter ett års användning. Både ramens styvhet och material har påverkan på hanterbarheten. Material som sväller i fuktiga miljöer påverkar till exempel hur lätt filtret är att hantera.
För att få god funktion på filter krävs utöver ett bra filtermaterial också att filtret sitter väl sammansatt med ramen. Ramen ska i sin tur sluta tätt med ventilations-aggregatet eller andra filter som är installerade i serie. Det är också viktigt att filtret sluter tätt med aggregatet på framsidan av filtret.
Vissa aggregat har tätning på aggregaten. Tätningen blir dock sämre med tiden och blir en ytterligare detalj för driften att sköta. Därför är det att föredra tätning på filtret, som ändå byts regelbundet. Om det är stora otätheter runt omkring filtret påverkar det filtrets avskiljningsgrad markant. För att förhindra läckage mellan filterram och aggregat/andra filter ska tätningslister användas.
Det finns två typer av påsdesign, konisk och rak.
Luftfilter med koniska påsar ger ett jämnt luftflöde genom hela filterarean då det dynamiska trycket är lika över hela påsen. Tillverkningen av påsarna skall vara individuellt anpassade oavsett antalet påsar och påsdjup i samma ramdimension.
Luftflödet genom raka påsar är annorlunda. Påsarna orsakar en kontakt med varandra i öppningen och det dynamiska trycket blir ojämnt utmed påsarna. Resultatet blir ett ojämnt flöde genom mediet med högre luftmotstånd och högre tryckfall. Genom en ojämn igensättning av mediet blir stofthållningen lägre. Anledningen att man använder sig av den här typen av påsdesign är att man inte behöver optimera påsarna för varje filtertyp vid produktionen, utan bara sy rakt igenom med samma stygnlängd. Rakt sydda påsar ger högre luftmotstånd med 10 % till 30 % jämfört med koniska påsar samma typ av media och area. (Se bild ovan.)
Den här typen av luftfilter måste installeras med stående påsar för att förhindra att de kollapsar över varandra när ventilationsaggregatet stängs av eller går ner i luftflöde. Med liggande påsar får man också ett högre tryckfall och sämre stofthållningsförmåga då påsarna faller ner och blockerar varandra, och därmed en ökad energianvändning och kortare livslängd.
För att undvika att påsarna skrapar i botten och toppen av aggregatet, eller skaver mot filter under och över, måste hänsyn tas till påsarnas höjd i bakkant. De ska vara kortare än ramens mått, vilket det blir om man syr påsarna koniska på sidorna. (Se bild ovan)
Ventilationssystem stängs av och startas upp utifrån de drifttider som finns för verksamheten, samt de krav som finns på inomhusmiljö när byggnaden inte används. När ventilationsaggregatet startar och stoppar utsätts filter för påfrestningar i sömmar eller andra infästningar. Det är viktigt att ha filter i sin anläggning som klarar dessa påfrestningar.
Särskilt förekommer risker med så kallade påsfilter vintertid. Dagtid kan filtret blötas av snö och väta. På natten när temperaturen sjunker och ventilationssystemet är avstängt, faller påsarna ner och kan frysa i det hängande läget. När ventilationen startar, för att på några sekunder vara i full drift, finns stor risk att de frysta påsfiltren spricker i sömmar eller till och med i filtermedia. Detta problem går att förebygga i många fall genom ett väderskydd. Ett väderskydd förhindrar väta och snö att tränga in i kanalerna.
Luftfilters miljöpåverkan
Luftfilter har påverkan på miljön i alla skeden från råvaruutvinning och tillverkning till drift och avfallshantering, samt transporter däremellan. Den största påverkan luftfilter har på miljön är under tillverkning och under driftskedet för filtret.
Det går att välja filter med olika filtermaterial och olika rammaterial. Filtermaterial är ofta glasfiber eller syntetfiber. Rammaterial kan vara plast, trä, papp eller metall.
Vilka material och kombinationer av filter- och rammaterial som väljs har mindre påverkan på miljön om man jämför med den miljöpåverkan som filtret orsakar under drift genom fläktens elanvändning. Vid valet av filter bör förnyelsebart, återvunnet och återvinningsbart material prioriteras om det inte påverkar filtrets prestanda negativt under drift.
Vid användning av filtret är det filtrets tryckfall som ger upphov till energi-användning hos fläkten. Det är det som är filtrets miljöpåverkan under driftskedet. Hur elen som driver fläkten produceras avgör hur stor miljöpåverkan det blir under driftskedet.
En viktig faktor för att minska miljöpåverkan för filter är att välja rätt filter till varje ventilationssystem, att inte använda ett filter med onödigt hög avskiljningsgrad. Rätt filter filtrerar luften till önskvärd nivå, till rätt energianvändning och med rätt mängd material. Vid valet av filter kan EN13798-3 och Eurovent 4/23-2018 användas.
När filtrets livslängd är uppnådd och det byts ska det enligt de regler som gäller i Sverige förbrännas. Luftfilter får inte deponeras om det totala innehållet av organiskt kol, TOC, är över 10 %, vilket filter normalt har.
Luftfiltrets värmevärde vid förbränning beror på material i filter och ram. Som beställare går det att ställa krav på förnyelsebara material i så hög utsträckning som möjligt för att minska filtrets utsläpp av växthusgaser.
Klassificering av filter
Här kan du läsa om klassificering av luftfilter för allmän ventilation och mikrofilter.
2016 infördes en ny internationell standard för luftfilter. Standarden möjliggör för brukare att kunna välja en filterkvalité som motsvarar det behov som finns för att rena tilluften.
Filterklasser utifrån förmåga att avskilja partiklar
Filter klassas utifrån förmåga att avskilja partiklarna i utomhusluften. Avskiljningsgrad för partiklar (Particle Matter, ePMx) redovisas för
- ePM10 (partiklar 0,3-10 μm)
- ePM2.5 (partiklar 0,3- 2,5 μm)
- ePM1 (partiklar 0,3-1 μm).
För varje klass anger ett procenttal filtrets avskiljningsförmåga i steg om fem procent från 50 procent och uppåt.
Miljömål för partikelhalter
I Sverige finns sedan 2014 ett miljömål på att PM2.5 ska vara under 10 μg/m3. Ett filter som klassas med PM2.5, 60 %, innebär att filtret tar bort 60 % av PM2.5-partiklarna.
I samtliga kommuner i Sverige redovisas koncentrationen av partiklar i luften. Om de lokala partikelmätningarna visar att koncentrationen av PM2.5 är 15 μg/m3, så kommer koncentrationen i nedströmsfiltret (ePM2.5, 60 %) att bli 6 μg/m3.
Ger besked om luftkvalité
Filtrens klassningssystem tillsammans med den lokalt mätta stoftkoncentrationen ger besked om vilken luftkvalité för partikelkoncentration som nedströmsfiltret ger. Standarden är ett verktyg som ger möjlighet att välja filter som bidrar till en bra innemiljö utan att riskera att över- eller underdimensionera filterklassen. I exempelvis bostäder och kontor (SUP1 och 2 enligt Eurovent 4/23-2018) är det lämpligt att välja tilluftsfilter med klass ePM1.
Testas enligt en masskoncentration
Filter kan enligt standarden klassificeras i tre olika filtergrupper. Till exempel kan ett filter ha 85 % avskiljningsförmåga för ePM1 och samtidigt 95 % för ePM10. Enligt standarden ska dock varje filter endast klassas mot en partikelfraktion och det är denna som ska anges på filtret. I en komplett testrapport enligt ISO 16890:2016 ska däremot ePM10, ePM2,5 och ePM1 anges samt ePM1min och ePM2min.
För verksamheter som har väldigt höga krav på luftkvalitet, till exempel operationssalar eller i läkemedelstillverkning, finns finare luftfilter än de som hitintills har beskrivits. Dessa kallas mikrofilter och innefattar:
- EPA (Efficiency Particulate Air Filter)
- HEPA (High Efficiency Particulate Air Filter)
- ULPA (Ultra Low Particulate Air Filter)
Dessa typer av filter används också i exempelvis forskningsmiljöer där frånluften är förorenad av ämnen som inte får komma ut i omvärlden.
Andra testmetoder för mikrofilter
Testmetoderna för mikrofilter skiljer sig mot testmetoderna för allmänventilation. Mikrofilter testas mot standarden EN 1822. Dessa filter har väldigt höga krav på rening och testas vid MPPS (Most Penetrating Particle Size), den partikelstorlek som är svårast att filtrera bort. Flödet genom filtermedia är ofta lågt för att uppnå en så bra avskiljningsgrad som möjligt. För filterklass H14 och uppåt ska ett testprotokoll medfölja för att intyga att varje filter klarar de krav som finns på filtret.
Luften behöver förfiltreras
Mikrofilter kostar betydligt mer i inköp än filter för allmänventilation. Luften som ska filtreras i mikrofilter behöver förfiltreras i två steg, först ePM1 60 % följt av ePM1 85 %. Eftersom mikrofilter förfiltreras smutsas de inte ner på samma sätt som dess förfilter. Förfiltreringen möjliggör en betydligt längre livslängd för mikrofilter än för filter för allmänventilation. Den långa livslängden är också en anledning att ställa höga krav vid upphandling.
Lagstiftning, standarder och märkningar för luftfilter
Här hittar du information om lagstiftning, standarder och märkningar kopplat till luftfilter.
Inomhusmiljö
Lagstiftningen som finns inom detta område säger att inomhusmiljön ska vara god. Det finns dock inga specifika krav på att en viss typ av filter ska användas för en viss typ av lokal. Socialstyrelsen, Boverket, Arbetsmiljöverket och Miljöbalken har regler som berör området inomhusmiljö.
Upphandlingsmyndigheten har dock upphandlingskrav för inneklimatets kvalitet. De kan användas vid upphandling av konsult för att ta fram programhandling eller för att projektera och för upphandling av total- och utförandeentreprenader.
Ekodesignförordning
Ekodesignförordning EU 1253/2014 för ventilationsenheter (här ingår luftbehandlingsaggregat) trädde ikraft 2016. Förordningen kräver att ventilationsenheter förses med system känner av trycket över filtren och signalerar när det är dags att byta. Förordningen ställer inte några specifika energi- eller prestandakrav på filter.
Ekodesign-direktivet
Energimärkning för luftfilter är inte en del av EU:s Ekodesign-direktiv eller EU:s energimärkningsdirektiv. Direktivet verkar för att arbeta bort de sämsta produkterna ur energisynpunkt av olika typer från marknaden. Luftfilter kan dock komma att omfattas av Ekodesign-direktivet trots att produkten inte har en energianvändning i sig, på liknande sätt som att fönster och däck finns inom Ekodesign-direktivet.
Det finns ett antal standarder som berör filter och deras funktion. Några av dessa är:
- ISO 16890-2016, Luftfilter för allmän ventilation. Tekniska specifikationer, krav och klassificeringssystem för partikelavskiljningsgrad (ePM)
- EN 16 798-3:2018, Byggnaders energiprestanda – Ventilation för lokalbyggnader (ej bostäder) Del 3: -Funktionskrav på ventilations- och luftkonditioneringssystem
- EN 1822:2019, Högeffektiva luftfilter/mikrofilter.
Fram till 2018 har standarden EN 779-2012 använts för klassificering av filter som benämns G, F och M. Från och med halvårsskiftet 2018 används i stället ISO 16980.
Eurovent är en branschförening för ventilationsleverantörer på europeisk nivå. De har ett certifieringssystem för ventilationsprodukter som heter Eurovent Certification.
Euroventcertifierade filterleverantörer och deras produkter finns listade hos Eurovent Certification.
Tredjepartscertifiering av leverantörer
Certifieringssystemet är en tredjepartscertifiering av produktleverantörer som verifierar att leverantörers produktinformation är korrekt. Detta görs genom att produkter testas på uppdrag av Eurovent Certita Cerification. Eurovent genomför också fabrikskontroll. 3-4 filter väljs ut vid besöket som skickas till certifierat labb för kvalitetskontroll, tryckfall, filterklass och energianvändning kontrolleras. Testade värden skall sedan ligga inom toleransen för angivna värden till Eurovent Testerna av luftfilter genomförs av ackrediterade laboratorium, exempelvis RISE Eurofins (tidigare VTT), samt Cetiat i Frankrike.
Energiklassning från A+ till E
Sedan 2011 ingår ett energiklassningssystem för luftfilter i Eurovent Certification enligt förebilden för klassningen har varit EU:s energimärkningsdirektivet som finns för till exempel kylskåp. Luftfilter klassificeras från A+ till E, där A+ är det mest energieffektiva alternativet. I energimärkningen för luftfilter har branschföreningen satt gränserna för de olika
nivåerna A+–E.
Det är viktigt att komma ihåg att den energianvändning som anges i märkningen inte är samma energianvändning som kommer att bli i den faktiska byggnaden. Luftflöden samt faktiska luftföroreningar och dimensioner på filter kommer att påverka energianvändningen.
Vad testas?
Inom Eurovent Certification verifieras filterleverantörers uppgifter om olika filter enligt ISO 16890 och EuroventREC 4/21-2019. Parametrar som testas vid ett flöde av 0,944m3/s är initialt tryckfall, filterklass, energiförbrukning och energiklass. För ePM1 och ePM2,5 tillkommer även kontroll av initial avskiljningsgrad och minsta avskiljningsgrad.